Publicerad 1979   Lämna synpunkter
SMOKA smω3ka2, v., äv. (numera föga br.) SMOCKA smok3a2, v.3 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (†, Buchholz (o. Hölzgen) 108 (1910), Därs. 112), -NING (Buchholz (o. Hölzgen) 109 (1910) osv.); jfr SMOK, sbst.
Ordformer
(smock- 1910—1918. smok- 1914 osv.)
Etymologi
[av t. schmauchen, avge rök, röka, smoka, l. av en motsv. anv. av lt. smoken, av mlt. smōken, avge rök, röka, l. av nl. smoken, avge rök, röka, bränna tegel blått gm stark rökutveckling i ugn, av mnl. smoken, i avljudsförh. till feng. smocian (eng. smoke), avge rök, röka, avledn. av t. schmauch, av mht. smouch, resp. mlt. smōk (lt. smok), mnl. smooc (nl. smook), o. (med annat avljudsstadium) feng. smoca (eng. smoke), alla med bet.: rök, till den rot som äv. föreligger i gr. σμύχω, bränner i långsam eld, lit. smáugiu, smáugti, kväva, armen. mux, rök. — Jfr SMOG, sbst.1, SMOKING, SMÖK, SMÖKA]
(i sht förr, i fackspr.) med avs. på (tegel i) kammare i tegelugn (i sht ringugn): för förvärmning förse med varmluft (smokluft) i form av t. ex. rökgas från bränningen l. tillförd via kanal (smokkanal) från ringugnens zon för avsvalning; äv. utan obj.; i sht ss. vbalsbst. -ning (förr äv. -ing), om proceduren; jfr RÖKA, v.2 1 d β. Buchholz (o. Hölzgen) 109 (1910: smockning). För bränningen av taktegel behöves, om det smockas, en längre ringugn än om det icke smockas. Därs. 113. Smokningen har till uppgift att utdriva kvarvarande porvatten ur teglet och att sakta uppvärma lermassan, innan den egentliga eldningen kan börja. Andersson Smokn. 8 (1930). Därs. 52 (utan obj.). — jfr UT-SMOKA. — Anm. Det i nedanstående språkprov använda ordet smygning (i bet.: smokning) beror på att t. schmauchen, smoka, i en tysk källa gm missförstånd tolkats ss. ä. t., t. dial. schmauchen, smussla o. d., vilket översatts med ”smyga”. Smygningen är .. i regel alldeles nödvändig, om man vill hafva en jemnfärgad (röd eller gul) vara. TT 1887, s. 181.
Särsk. förb.: SMOKA UT10 4. (i sht förr, i fackspr.) med avs. på (tegel i) kammare i ringugn: gm smokning bränna färdig. Buchholz (o. Hölzgen) 110 (1910: smocka ut). Därs. 111 (: smockas ut). jfr utsmoka.
Ssgr (i sht förr, i fackspr.): A: SMOK-INRÄTTNING~020. jfr inrättning, sbst.2 2 b. Buchholz (o. Hölzgen) 109 (1910: smockinrättning). —
-KAMMARE. smokningskammare. Andersson Smokn. 10 (1930). —
-KANAL. [jfr t. schmauchkanal] i tegelugn: kanal för ledning av smokluft (från avsvalningszon till förvärmningszon); jfr smoknings-kanal. Andersson Smokn. 36 (1930). —
-LUFT. vid smokning använd (i sht från avsvalningszon till förvärmningszon via smokkanal överförd) varmluft. Andersson Smokn. 10 (1930). —
-SYSTEM. system för smokning. Andersson Tegelbr. 30 (1927). —
-UGN. för smokning. Andersson Smokn. 51 (1930).
B: SMOKNINGS-KAMMARE. kammare (se kammare, sbst.2 6) för smokning. Buchholz (o. Hölzgen) 112 (1910). —
-KANAL. smokkanal. Buchholz (o. Hölzgen) 110 (1910). —
-TID. tid varunder smokning äger rum. (Buchholz o.) Hölzgen 179 (1910).

 

Spalt S 7605 band 28, 1979

Webbansvarig