Publicerad 1979   Lämna synpunkter
SMUTTRA, v. -ade; jfr SMUTTER.
Etymologi
[sv. dial. smuttra kring, fara omkring i smulor, smuttra sönder, smula sönder; till SMUTTA, v.2, l. bildat (medelst sekundärt avljud) till SMATTRA, v. l. SMITTRA]
(†) slå sönder l. riva (ngt) i småbitar, krossa. Schroderus Modersch. H 3 a (1642; med avs. på kläder). Somt (av fuktigheten uppe i luften) på wägen (till jorden) frys, i sniö och hagel smuttras. Spegel GW 44 (1705). Schützercrantz Olycksöden 187 (1775).

 

Spalt S 7647 band 28, 1979

Webbansvarig