Publicerad 1979 | Lämna synpunkter |
SMÅLANDS- små3lands~, stundom äv. SMÅLAND- små3land~.
ss. förled i ssgr betecknande ngn l. ngt som finns i l. härstammar från l. utmärker Småland, småländsk.
-BÖSSA. (förr) om finkalibrig, räfflad lodbössa. Alm ArmEldhandv. 69 (cit. fr. 1594). ÅngermDomb. 12/2 1645, fol. 34. —
-FÄNTA. (arkaiserande l. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om flickebarn från Småland. Heidenstam Svensk. 1: 121 (1908). —
-KNEKT. särsk. (i fråga om förh. under 1500-talet) i pl., om knektar (se knekt 2 a) tillhörande l. utgörande avdelning från Småland. ArkliR 1555, avd. 4. Därs. 1564, avd. 20. —
-LAG, sbst.1, r. l. f. l. m. om den (under medeltiden upptecknade) lag som fordom gällde för Värend m. fl. områden i nuvarande Småland, tiohäradslagen; i sht i sg. best. Schlyter SmålL 95 (1844). —
-LÄRFT. textil. lärft vävt i Småland l. efter förebild från Småland. GripshR 1546—47. Salsta slott (hade) år 1563 .. icke mindre än .. 59 par (lakan) av smålandslärft. SvKulturb. 10: 298 (1931).
-OXE. om oxe från Småland; äv. bildl. Dhe ähro intet store utan som lagom smålandz oxar som man här gifwer högst Etthundrade dahl(e)r för paret. ÅgerupArk. Brev 22/8 1706. Sandberg GHusH 24 (1897; om smålänning). —
-PUNG. portmonnä (av kappsäcksliknande form o. med knäppe bestående av byglar av metall i form av tillplattade halvcirklar) tillverkad i l. efter mönster från Småland; jfr pung 2. DN(B) 1961, nr 40, Bil. s. 1. —
-RAS. om djurras från Småland. Bergström HbJagtv. 119 (1872; om hundras). särsk. lant. = gotlands-ras; jfr småländsk b. NF 1: 968 (1876). 2NF 10: 32 (1908). —
-RYTTARE. särsk. (förr) i pl. best., sammanfattande, om det beridna förband som på 1500-talet uppsattes i Småland under namnet Smålands ryttare; jfr -fana. ArkliR 1567, avd. 25. —
-STÖVARE. jakt. stövare av småländsk härstamning, vars färg är svart med rostbruna tecken o. vars genomsnittliga mankhöjd är omkr. 48 cm. Bergström HbJagtv. 118 (1872).
Spalt S 7762 band 28, 1979