Publicerad 1980   Lämna synpunkter
SMÄSKRIVELSE, f.
Etymologi
[förleden liksom i (en icke anträffad lt. motsvarighet till) ä. d. smeschrefft av mlt. smēschrift motsv. t. schmähschrift; förleden till mlt. smēn, smēhen, smäda, skymfa (l. till mlt. smē, kränkning, skymf), motsv. t. schmähen, smäda, skymfa, alla till den stamvariant av SMÅ, adj., som föreligger i fht. smāhi, liten, ringa, föraktlig; senare leden är SKRIVELSE]
(†) smädeskrift. Um .. (B. v. Melen) sine utgångne föracktelige smäscrifvelse igenkalla och revocere vorde, så att thett oss .. oförviteligit vara motte, dhå (osv.). RA I. 1: 454 (1546).

 

Spalt S 7852 band 28, 1980

Webbansvarig