| Publicerad 1980 | Lämna synpunkter |
SNACK snak4, n. (G1R 2: 258 (1525) osv.) ((†) r. l. m. UrkFinlÖ I. 2: 15 (1597: sälsijnn snack; möjl. n. pl.). Tiderus GrLat. 44 (1626), Strinnholm Hist. 2: 238 (1836)); best. -et; pl. (numera bl. tillf.) =.
(numera bl. ngt vard.) snackande, prat (se PRAT, sbst.1); utom i d, e vanl. (i sht i södra Sv.) om vardagligt (o. förtroligt) samspråk utan allvarlig syftning l. ordnat sammanhang (i avsikt att fördriva tiden l. underhålla sig o. d.; se särsk. f), ”prat om ditt och datt”; i sht förr äv. i (det tautologiska) uttr. snack och tal l. tal och snack o. d. Sila snacket, se SILA 2 l slutet. G1R 2: 258 (1525). Botvidi Brudpr. 7 (1619, 1634: snack och taal). Ingen Postdräng skal fördrista sigh vnder wäghen aff någon .. medh taal och snack .. at vppehålla låta. Stiernman Com. 2: 48 (1636). Jag var framför alt angelägen, at (vetenskaps-)Academien .. icke blef uppehållen med onödigt snack, utan kom sig straxt i arbete. Tilas CurrVitæ 151 (1756). Längre fram på aftonen kommo äfwen gubbarne till gåsgillet, för att hjelpa sina gummor att förtära Guds gåfwor, och gjorde det med nöje, under det gummorna fortsatte sitt snack. Lovén Folkl. 60 (1847). Det tycktes vara mera snack än affärer där på platsen (under marknaden). Holmström LändStränd. 2: 105 (1919). DN 19/4 1970, Söndagsbil. s. 7. — jfr AFTON-, BOND-, BORDS-, HOR-, KVINNO-, RUND-, SAMMAN-, SMÅ-SNACK m. fl. — särsk.
a) i ordspr. Ondt snak förkrenker godha sedher. 1Kor. 15: 33 (NT 1526). Thet är armt snack som inthet alwar medh fölger. SvOrds. C 4 b (1604). Efter regn växer gräs, efter vin snack. SvOrdspråksb. 29 (1865). Snack fyller ingen säck. Granlund Ordspr. (c. 1880). Snack tjänar ingen tack, när dåd behövs. Holm Ordspr. 301 (1964).
b) i vissa uttr.
α) (i sht i södra Sv.) ge l. slå sig (äv. komma) i snack med ngn (om ngt), ge l. slå sig i samspråk med ngn, börja prata med ngn; äv. i uttr. slå snack (med ngn), se SLÅ, v. I 37 c. (Hon) beginte strax giffue siig j snack m(ed) pigone. 2SthmTb. 1: 243 (1547). Nähr I (dvs. det svenska sändebudet) .. få tillfelle att giffue eder i snak och discurs om samme ährende med H(ans) Churf(urstliga) N(å)de sielff. AOxenstierna 2: 261 (1616). Se .. hvem han kunde komma i snack med. Benedictsson Eftersk. 27 (c. 1885). Cavallin Kipling Emir. 88 (1898: slå .. snack med min köksa).
β) (numera föga br.) hålla l. ha snack (med ngn) l. snack och tal med ngn, prata (med ngn); föra snack, prata, samspråka; äv. motsv. d. Man skal .. icke tala eller haffua något snack medh honom (dvs. den sjuke). BOlavi 8 a (1578). Schroderus Dress. 265 (1610: hållit medh them snack och taal). Rudbeckius Horn D 3 a (1618: föra). Cammarjunkarna höllo ther om (dvs. om tron) snack medh Frwtimbret. Schroderus Os. 1: 380 (1635). Wille de tala otuchtigt, och hålla fåfängt snack, så war honom näppel(igen) någon lik. Lagerström Bunyan 3: 115 (1744); jfr d. För alla helgon! barn, hvad säger du? / Hvad har du väl för snack om Danska kungen? Jolin UHansDr 62 (1860).
γ) (†) vara till snacks med ngn, vara i samtal l. samtala med ngn; komma till snacks om ngt, börja samtala om ngt. G1R 8: 276 (1533: wåre till sznackz mett ider). Tå .. (Luther o. Melanchthon) kommo til snacks om Sacraments Handelen, tå skal (osv.). Schroderus Os. III. 2: 153 (1635).
c) med adjektivattribut betecknande pratet ss. moraliskt antastligt l. frivolt o. d. Alle partier in for retten .. schole förvare sig för alt utilbörligit snack och tal. RA I. 1: 264 (1540). Schroderus Os. III. 2: 212 (1635: osedigt Snack). Nu will jag (dvs. talmannen vid majgillet) aflysa i wårt lag all oloflig slem snack och tal. Lovén Folkl. 135 (cit. fr. c. 1800).
d) = PRAT, sbst.1 d; i sht i sådana uttr. som löst l. tomt l. fagert l. dumt snack; jfr b β. OPetri 1: 14 (1526: fååfengt snack). En hoop complementer och fagert snack. Widekindi KrijgH 786 (1761). Allt hwad man talar om erfarenhets-filosofi är ett grundlöst snack. Polyfem V. 2: 3 (1811). Tal om jernvilja, flit o. d., är snack. Strindberg Fjerd. 59 (1877). Det är dumt snack att man skall leva för mänskligheten. Fröding ESkr. 2: 142 (1893). Lagerlöf Kejs. 224 (1914: tomt). Hedberg Blomb. 310 (1953: löst). Har du aldrig funderat på varför din svärfar blev sittande som en liten underhuggare i Nipsjöverken? — Det ville han själv, säger Malin. Han var så anspråkslös. — Och sånt snack går i dig? Gustaf-Janson Äng. 123 (1957). — jfr AM-, FABEL-, KÄRING-, ORD-, SAGO-, SKIT-SNACK m. fl. — särsk. = PRAT, sbst.1 d β. Eij! sade han (dvs. ormen i paradiset), hwad snack! eij är thet så Gudz meening, / At j skull döden dö. Columbus BiblW A 3 b (1674). Du säger Narbas har gjordt illa, / Som tog sin Dulcineé til Fru, / At han sin lycka kan förspilla / Snack kära du! Nordenflycht (SVS) 2: 410 (1759). ”Den der (forellen) går ifrån dig.” ”Nej då, jag tar honom nog.” ”Åh snack!” Schröder MinnSkog. 190 (1888). Edqvist Skugg. 139 (1958).
e) = PRAT, sbst.1 e. Som i .. beröre, huad sznack ock ryckte, i vm oss .. i Tyskelanden hört .. haffue .. Szå (osv.). G1R 12: 77 (1538). Kom, bröder, med knifuar i näfuen, / Skär tungan ur halsen på pack, / Som listiga löpa, likt räfuen, / Och svärta sin nästa med snack. Wallenberg (SVS) 1: 48 (c. 1766). Måhända är det endast snack också, / hvad domestikerna härom (dvs. om en tillämnad flyttning) berätta. Sturzen-Becker 4: 227 (1862). Kaffetanternas snack och skadeglada bekymmer. Ljungquist HerrLPlant. 10 (1936). Trenter Spring. 36 (1958). — jfr EFTER-SNACK.
f) med tanken väsentligen l. enbart fäst vid att samspråket är av underhållande l. roande art (o. utövas under glammande l. festligt samkväm o. d.); förr äv.: skämt l. skämtsamt gyckel o. d.; numera bl. ngn gg, i sht i uttr. lustigt snack. Brahe Oec. 127 (c. 1580; uppl. 1971). (Lat.) Iocus. (Sv.) Snack, Skämt, Pusz. (T.) der Schimpff. Schroderus Lex. 46 (1637). Dagen nötes bort med roligt snack och glamm. Fånge 5 (c. 1710). Förr gjorde du alltid oss andra glada med ditt lustiga snack. Heidenstam Svensk. 2: 7 (1910). — jfr SKÄMT-SNACK.
g) (mera tillf.) i individuell anv.: samspråk, samtal. (Hon har) Gått runt och hälsat på folket, fått sig månget ett ordentligt snack med de gamla. Kurck MargA 113 (1925).
i) i oeg. l. utvidgad anv.
α) om sätt att tala l. uttrycka sig språkligt (gm viss jargong l. dialekt l. visst språk o. d.), övergående i bet.: språk. ”Och lemna nu”, sade med otålighet den gamle (till mannen som bröt på tyska), ”i helvete eller Lybeck ditt tyska snack och svara på min fråga, så att man begriper det.” Runeberg (SVS) 7: 23 (1833). Liksom en bondpojke som kommer till Stockholm snart nog lär sig snacket och blir en Ekenskis så (osv.). Hedberg Drömtydn. 64 (1952).
β) i uttr. (det är) inget snack om (den) saken o. d., betecknande att ngt är oomtvistligt. En välförtjänt seger vann emellertid (handbollslaget) Sanna, inget snack om den saken. GHT 1943, nr 53, s. 13. Fogelström Somm. 16 (1951: inget snack om saken). Förresten gav oron alltid med sig av en sup eller två, det var inget snack om den saken. Gustaf-Janson SommVind 233 (1970).
γ) om djurläte som påminner om snackande; jfr SNACKA i. CFDahlgren 2: 93 (1839; om ankas läte). Korparnas klonk och skatans snack. Hallström Skogsl. 19 (1904). Blådufvornas kutter, bofinkens friska drill, ekorrens snack. PT 1909, nr 58 A, s. 3.
1) fri från (skvalleraktigt) förtal, fri från klander; oanklagad; jfr snack, sbst.1 e. Uthstoffere .. (ryttarna) medh stöffler, sporer och värior så att the see folke lijke uth och kunne vare snackfrij. RR 3/1 1602. Både Qwinneskämmaren och quinnan gå snackfrij. ALaurentii Fischer 274 (1618).
2) fri för l. säker mot anfall l. angrepp. Huar i någreledis kunne koma edra skiip i flotta med wåre, thå forhoppas oss, the kunne bliffue snackfrij. G1R 9: 167 (1534). (Knektarna) schole ligge opå slottedh och altijd vare stadde vedh theris verijer, så ath the kunne vare snachfrij, hvar the fremmende någeth onth emoth them ville företage. Därs. 28: 231 (1558).
Spalt S 7939 band 28, 1980