| Publicerad 1981 | Lämna synpunkter |
SOLA sω3la2 l. så3la2 l. med mer l. mindre genuint italienskt uttal, adj. oböjl. Anm. I de äldsta språkproven är det ovisst, om skrivningen sola växel representerar syntaktisk ordförb. l. ssgn SOLA-VÄXEL.
(i fackspr., särsk. bankv.)
1) om växel: som utfärdas i bl. ett exemplar l. utgör enda utfärdade växelexemplar (särsk. motsatt dels: prima (se PRIMA, adj. 1 b), dels: sekunda (se SEKUNDA, adj. 1 a)); äv. närmande sig l. övergående i bet.: självständig (se d. o. 2). 2RARP 16: 269 (1747: sola vexlar, pl.). Finnes ej i wexel utmärkt att flera exemplar deraf blifwit utfärdade; gälle hwarje exemplar såsom sjelfständig wexel (sola wexel). SPF 1858, s. 65. Tre (3) månader a dato behagade Ni emot denna sola växel betala till mig själv eller order Kronor Sjuhundraåttiosex kronor 50 öre. NorstedtJurHb. 399 (1946). (Man) är i färd med att standardisera växelblanketten. .. Den gamla hederliga svenska växeln är inte sola längre, den är bara växel. DN(B) 1949, nr 28, s. 7. Utom de nödvändiga beståndsdelarna innehåller växeln ofta en del klausuler, som ej föreskrivas i lagen. Bland dessa märkas uppgift på antalet växelexemplar (”sola”, då växel är utställd i 1 ex., ”prima”, resp. ”sekunda” för dupletter). 2SvUppslB 32: 73 (1955).
2) i utvidgad anv. av 1, om växel: egen (se d. o. 1 e γ). Äfwen wäl (har han) jempte Oluf Ryttare, gifwit till bem(äl)te H Törn sin obligation, eller så kallade sola wexell på 80 d(aler) s(ilfver)m(ynt). att han (dvs. Törn) denna sak förtiga wille. VRP 9/6 1729. En utställare af växel kan .. äfven draga på sig själf, i hvilket fall växeln blir en s. k. trasserad egen växel (trasserad sola växel). Fliesberg HbKöpm. I. 2: 254 (1899).
1) [jfr t. solawechsel] till 1: växel som utfärdas i bl. ett exemplar (särsk. motsatt: duplettväxel); äv. om enda exemplar av en växel (särsk. motsatt dels: primaväxel, dels: sekundaväxel). Gifwes et Wäxel-Bref allena, så skal det betecknas med det ordet, Ensam- eller Sola-Wäxel. PH 4: 2527 (1748). Vid trassering inom landet (göres) gemenligen ej behof af mer än ett växelexemplar, hvilket då vanligen får namn af solaväxel. Fliesberg Handel. 28 (1891). BonnierLex. (1966).
2) till 2: egen växel (se egen 1 e γ). Rosenberg Bankv. 251 (1878). (Med ordet) solaväxel .. betecknas ibland äfven den egna växeln, hvilken icke får utfärdas i mer än ett exemplar. 2NF 33: 441 (1921). —
(1) -VÄXEL-BREV~102. (numera bl. i skildring av ä. förh.) solaväxel (se d. o. 1). Danckwardt SmndrFörf. 438 (1823).
Spalt S 8658 band 28, 1981