| Publicerad 1954 | Lämna synpunkter |
PRIMA pri3ma2 l. 40, oböjl. adj.; superl. -ast (i bet. 3, mera tillf., vard.; Attorps Molin 136 (i handl. fr. 1896); SD 1904, nr 69, s. 9). adv. =. Anm. 1:o Ordet ingår i vissa från it. inlånade uttr., t. ex. a (i sv. äv. skrivet à) prima vista, vid första påseende; använt dels bankv. i fråga om växelaffärer: vid uppvisandet, dels mus. i bet.: (sjunga, spela) från bladet; jfr PRIMA-VISTA- (Envallsson 15 (1802). SvBanklex. (1942)); prima volta (volto), första gången; använt mus. för att beteckna att sista partiet av en repris skall överhoppas, när reprisen utföres andra gången (Bergenson Mus. 67 (1903), SvUppslB (1934)); alla prima (konst.) i fråga om målning med olja: direkt, utan undermålning, med en metod som innebär att man med första pänseldraget uppnår den definitiva effekten, utan senare övermålning l. korrigering (NF 1: 469 (1875)); förr äv. prima nota, kladd, memorial (Jungberg (1873), Smedman Kont. 7 (1874), Ekbohrn (1904)). 2:o Vid förkortning tecknas ordet (i sht i annonser o. d.) stundom 1:ma.
1) som utgör den första i ordningen.
b) bankv. om växel: som utgör det första exemplaret av en i flera exemplar utfärdad växel. BoupptSthm 25/4 1672. HbSkogstekn. 509 (1922).
c) boktr. om form l. del av ett ark: som innehåller resp. utgör arkets första kolumn l. sida (med arksignatur). SvUppslB 24: 439 (1935).
e) (†) i uttr. prima plan, = PRIMA-PLAN; jfr PLAN, sbst.1 I 10 c. Compagniet .. bestod af 107 man, förutan prima plan. KKD 10: 196 (1702). Ett LinieCompanis styrka är, enligt prima plan, 150 man. KrigVAT 1840, s. 159.
2) om vara (särsk. handelsvara) l. varusort o. d., med mer l. mindre tydligt framträdande tanke på en indelning i olika kvalitetsklasser: som är av l. tillhör första (kvalitets)klassen l. sorteringen l. det bästa i sitt slag, förstklassig; stundom: felfri; utan bestämd avgränsning från 3. Rygg-Ullen af .. Får(en) .. kallas prima sort. PH 5: 3114 (1751). Allt efter mer eller mindre betydande fel, som vidhäfta hudar och skinn, sorteras de i prima, media, sekunda och vrak. Hirsch LbGarfv. 20 (1898). Ej sällan förekommer .. utgifvandet af lågvärdiga kaffesorter för prima vara. VerdS 73: 24 (1898). Kungl. Maj:t fastställer garantipriset .. för prima barrved .. till lägst 6 kronor. SFS 1940, s. 131. — jfr HÖG-PRIMA. — särsk.
a) (numera bl. tillf.) substantiviskt, elliptiskt för: prima kvalitet l. sort l. dyl.; jfr PRIMA, sbst. Hans mycket vårdade och dyra habit; vinet och cigarretterna af prima (tydde på att han var herreman). Strindberg Fagerv. 239 (1902). Ljunglöfs prima. Aminoff Krigsg. 294 (1904; snussort).
b) (vard.) försäkr. i uttr. prima liv, om sådant ”liv” som ur försäkringssynpunkt är förstklassigt o. som medför placering i bästa riskklass (med lägsta premier). VL 1899, nr 238, s. 3. — särsk. oeg. l. bildl., ss. beteckning för dels gott hälsotillstånd l. god vigör o. d., dels person med god hälsa l. kroppskonstitution. Är du frisk och kry annars? — Prima liv, bedyrade Jeppson. Blomberg FlodStig. 171 (1933). Lille Sixten Ström var inget prima liv. Swensson Willén 246 (1937).
3) (ngt vard.) i allmännare anv. (utan särskild tanke på ngn indelning i olika kvalitetsklasser o. d.): förstklassig, utmärkt, (fin)fin, bra, förträfflig; bästa; jfr 2. Prima betyg. SD 1895, nr 281, s. 7. Jag fick eget väl möblerat rum och en prima säng. Schulze Emigr. 103 (1930). Ebba är prima. Nordström PatrAM 18 (1931). Sämjan är god och humöret prima. DN 12/7 1931, Söndagsbil. s. 3. Han .. var .. en prima timmerflottare. SkogsarbMinn. 26 (1950). — särsk.
a) ss. adv.; numera företrädesvis (vard.) ss. bestämning till verb med bet.: befinna sig, trivas, må l. dyl. Hur mår du? — Bara prima! Sitter tant Lova prima nu? Agrell Sthm 137 (1892). För tillfället icke prima disponerad. PT 1896, nr 59, s. 3. Östergren (1935).
b) (numera bl. tillf.) i ironisk anv.: ”första klassens”, värst(a), sämst(a). KyrkohÅ 1927, s. 257 (1842). Ett hastverk af prima sort. BEMalmström 5: 283 (c. 1860). Hon kan ställa till ett prima uppträde om vad som helst. Raymond KalkSvärd. 231 (1953).
(1) -NOTA. [jfr t. primanote; av it. prima nota] (†) kladd, memorial; jfr anm. 1:o sp. 1835. Fliesberg HbKöpm. 2: 220 (1900). —
(1 e) -PLAN, r. l. m. [jfr t. prima-plan] (†) om sammanfattningen av ett truppförbands (särsk. ett kompanis) officerare o. underofficerare; äv. använt för att ange ett truppförbands normala styrka, eg. beräknad efter officers- o. underofficerskårens storlek. KKD 1: 329 (1708). Den primitiva styrkan (af ett Regemente) eller styrkan efter primaplan. Westee 102 (1842). —
-SORT. [jfr t. primasorte]
2) (†) till 3: prima sort l. slag. MarkallN 2: 63 (1821). särsk. till 3 b, ironiskt: värsta l. sämsta sort. Bof af prima-sorten. Atterbom (1851) i 3SAH XXXVIII. 2: 44. —
(1 b) -VÄXEL. [jfr t. primawechsel] bankv. första exemplaret av en i flera exemplar utfärdad växel. Risingh KiöpH 59 (1669).
Spalt P 1835 band 20, 1954