Publicerad 1954 | Lämna synpunkter |
PRIMA pri3ma2 l. 40, r. l. f., om person f.; best. -an, i bet. 5 äv. i best. anv. utan slutart.; pl. (företrädesvis i bet. 6) -or.
1) (†) = PRIM, sbst.2 1. (Rydberg o.) Tegnér Engelhardt 3: 372 (1837). Ekbohrn (1904). — särsk. i adverbiell anv.: vid primen. Aldrigh man hafwer hördt ell sedt, / En makan list at wara skedt, / Som Reynick han begynte prijma, / I gåår medh migh, wedh siette tijma, / .. Han satt ther som en Pelegrimer, / Migh tyckte, som han laas sin tijmer. Forsius Fosz 292 (1621; bet. oviss; utan motsvarighet i lt. orig.).
4) boktr. första sidan av ett satt l. tryckt ark; jfr SKÖN-TRYCK, PRIM, sbst.2 5. Täubel Boktr. 2: 50 (1823). 2UB 10: 191 (1906).
5) [av lat. classis prima] (om ä. förh.) första (lägsta) klassen i en skola; äv. om klassrummet. Skolordn. 1724, s. 14. Snoilsky 3: 135 (1883). Det visste jag i prima redan. Strindberg TjqvS 1: 70 (1886). Vesterlund Skolm. 33 (1924).
6) bankv. primaväxel. MinnSvNH XII. 2: IV (1825). HbSkogstekn. 509 (1922). — särsk. i uttr. prima icke l. ej, term ingående i en kassatorisk klausul i växeltexten, angivande att inlösningsskyldighet av primaväxeln (under vissa förhållanden) icke föreligger (sedan t. ex. sekundaväxeln lösts). Jungberg (1873). SvBanklex. 427 (1942).
7) om kvinna.
a) sport. vid simpromotion: den bästa av de kvinnliga simmare som för första gången fullgjort magisterproven; jfr PRIMUS, sbst.1 II b. TIdr. 1896, s. 444.
Spalt P 1835 band 20, 1954