Publicerad 1982   Lämna synpunkter
SOLVENDO solvän4dω l. -do, l. 032 (solve`ndo Weste), adj. oböjl.
Etymologi
[jfr t. o. eng. solvendo, av lat. solvendo, gerundium av solvere, lösa, betala (se SOLVERA)]
(numera knappast br.) = SOLVENT 1. RP 16: 75 (1655). Iag holler fru Syster Solvendo att fulkomme l. swara för sin part. ÅgerupArk. Brev 28/2 1702. Ekbohrn (1904).

 

Spalt S 8744 band 29, 1982

Webbansvarig