Publicerad 1982   Lämna synpunkter
SORGYNKLIG sor3j~yŋ2klig l. SORGYNKELIG sor3j~yŋkelig2, adj. -are. adv. -T.
Ordformer
(sorg- 1915 osv. sorge- 1675. -ynkelig 1915 osv. -ynklig 1675 osv.)
Etymologi
[förleden sannol. av SORGSEN l. SORGLIG; senare leden är YNKLIG]
(numera föga br.) på en gång sorgsen l. sorglig o. ynklig. Een sorge-yncklich Thoon. Westhius Vitt. 11 (1675). (Han tog) brännvinsglaset .. och sade i sina sorgynkeligt gnällstupande växeltoner: ”Govänner”, (osv.). Högberg Storf. 203 (1915).

 

Spalt S 8942 band 29, 1982

Webbansvarig