| Publicerad 1982 | Lämna synpunkter |
SOULAGERA sωl1aʃe4ra l. sω1-, l. SULAGERA sul1aʃe4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
(numera bl. i vitter stil)
I. i anv. där verbet icke har förb. med refl. l. recipr. pron. (jfr II).
1) göra det lättare (i sht vad arbets- l. levnadsförhållanden l. ekonomi beträffar) för (ngn l. ngt), lätta l. lindra (ngns l. ngts) villkor (i pass.: få sina villkor lättade l. lindrade); äv. övergående i bet.: (under)stödja l. stötta l. (upp)-hjälpa l. stärka l. liva upp (ngn l. ngt, i sht i ekonomiskt avseende); äv. (o. numera företrädesvis) i utvidgad anv.: gottgöra l. ersätta l. kompensera (ngn l. ngt för l. med ngt); jfr SOULAGEMENT 1. Efter som .. denne stadh (dvs. Nürnberg), som är råkatt i tämlige angustier (dvs. trångmål), därigenom (dvs. om hertig Bernhard besatte Oberpfalz) merkeligen skulle solageres. AOxenstierna 7: 578 (1632). Fördenskull hafwe Wij .. af serdeles Kongl. benägenheet, till att soulagera honom j hans arbete, och der emot betyga honom Wår nådige erkänslo welat hans condition än wijdare förbettra. HSH 9: 243 (1665). Wij hafwe .. tilförenne offta låtet förmerkia, att .. (lärjungeantalet) icke stoort kan tiltaga wijdh Gymnasio i Gefle, så lengie der intet Stipendium är, hwar medh fattige poikar kunna soulageras, som .. uthi Studerande sin flijt göra. ÅbSvUndH 68—69: 271 (1676). Om man för tillfället soulagerar några mägtigare intressen, bör man dock (osv.). AB 1838, nr 2, s. 3. Så bilar man i väg till nästa eldlinje. Här soulageras vi (journalister, som tidigare fått en dålig åskådarplats vid den kungliga älgjakten,) av baron Rålamb med en finfin skärm mitt emellan prins Wilhelms och friherre Böcklins. SvD(A) 1934, nr 257, s. 22. Generaldirektörn ville få mig att frivilligt träda tillbaka. .. Han .. lovade att göra allt som i hans förmåga stod för att soulagera mig. Spong Sjövinkel 386 (1949). Avgående statsråd sulageras med en landshövdingestol. Östergren 7: 641 (1950). — särsk. (†) gm och förbundet med (föregående l. efterföljande) lisa (se LISA, v.1), (under)hjälpa o. d., i mer l. mindre pleonastisk förb. Til at lisa och soulagera Wåre tro Vndersåtare, .. (hade vi) gerna .. sökt vti tull en lik moderation, efter bemälte (dvs. 1640) års insererade lista. Stiernman Com. 3: 3 (1660). Är .. icke obilligt, att dhe expenser, som til alles Wägfarandes öfwer Broerne resandes, bästa anwändas moste, med ringa afgift (dvs. med erläggande av bropenningar) .. soulageres och vnderhielpas. Dens. Riksd. 1493 (1664). (Jag) hemställer .. uti Eders Grefl: Excellencers höggunstige behag och godtfinnande huru och på hvad sätt staden Carlshamn och landet kan blifva uti inqvarteringen hulpne och soulagerade. JAdlersteen Brev 23/5 1711.
2) (numera knappast br.) bereda (ngn l. ngt) lättnad l. lisa l. lindring (i sjukdomslidande l. kroppslig l. själslig smärta l. plåga o. d.), (mer l. mindre fullständigt) befria (ngn l. ngt från sjukdomslidande osv.); äv.: bereda (ngn l. ngt, särsk. ngns sinne) tillfredsställelse l. tröst o. d., lätta (se LÄTTA, v.3 1 a ζ β’) l. hugna l. lugna l. trösta; äv. dels: bringa (ngt, särsk. ngns behov) att minska l. avta i intensitet l. styrka l. (helt l. delvis) försvinna, dels: göra (ngn l. ngt) milt l. försonligt l. mildare osv. stämd (mot ngn l. ngt), blidka o. d; jfr SOULAGEMENT 2. Han befant sig (under brunnsdrickningen) dag från dag bättre, och ifrån sin siukdomb Soulageras (möjl. felaktigt för Soulagerad). Tranæus Medewij 46 (1690). Beständigt sängliggande .. för at pinas af en obotlig sjukdom, som .. långt ifrån at inskränka mina behof .., endast afstänger mig ifrån alla kraftigare medel at soulagera dem. Leopold (SVS) II. 1: 207 (1786). Hon .. soulagerades ganska mycket genom nyttjande af .. (kvicksilversalva) utvärtes samt calomel invärtes. VetAH 1813, s. 267. Jag ska dikta en hel ”cykel” ”blad” ur hennes vackra ögon för att soulagera henne om hon blir ond på mig. Strindberg Brev 1: 37 (1870). Fötterna remnade i skinnet af promenaderna och soulagerades med ett glas cognac som slogs i strumpan. Därs. 6: 63 (1886). Vid närmare besinnande .. sväljde jag förargelsen och blef någon tid derefter fullkomligt soulagerad, då jag .. fick .. emottaga en .. magnifik silfvervas. Adelsköld Dagsv. 2: 261 (1900). Det soulagerar mitt sinne när jag ser att det finns rättvisa i världen! Strindberg Kamm. 1: 60 (1907).
3) [med avs. på formen jfr ROA, v. III 4] (†) i pass. närmande sig deponentiell bet.: lätta sinnet, trösta l. liva upp sig; jfr II 2. Han (dvs. filosofen som på Blocksberg får se häxor o. andar, vilkas existens han alltid förnekat) går och sätter sig uti en puss: / Det är hans sätt att soulageras. Rydberg Faust 116 (1876).
II. (numera knappast br.) i anv. där verbet har förb. med refl. l. recipr. pron.
1) [jfr motsv. anv. av fr. se soulager] i förb. med refl. pron.: lätta sig (gm att göra sitt tarv), förrätta naturbehov. Om tjänarne .. vägrade stå på gatan och frysa, medan hundarna soulagera sig och hvarandra, så blef det snart ett civiliseradt samhälle af. Strindberg GötR 309 (1904); jfr 3.
2) [jfr motsv. anv. av ä. fr. se soulacier] i förb. med refl. pron.: lätta sinnet, vederkvicka l. liva upp sig, förnöja sig; jfr I 3. Är det t. ex. ej löjligt att (höra) .. en beskedlig jungfru önska få komma ut och ”solachera” sej litet i det gröna, och dylika språkförbistringar? SthmFig. 1847, s. 205.
3) [jfr motsv. anv. av fr. se soulager] i förb. med recipr. pron.: trösta l. hugsvala l. liva upp l. förnöja varandra. Strindberg GötR 309 (1904); se språkprovet utfört under 1.
Spalt S 9017 band 29, 1982