| Publicerad 1982 | Lämna synpunkter |
SPALJÉ spalje4, r. l. m. (Meurman (1847) osv.), äv. (föga br.) n. (Sonesson HbTrädg. 320 (1919)); best. -n, äv. -en, ss. n. -et; pl. -er; äv. (numera mindre br.) SPALJER -je4r l. -je4 l. SPALJÄR -jä4r l. -jæ4r, r. l. m. (PoetK 1816, 2: 8, osv.), äv. (numera föga br.) n. (Heinrich (1814), Henning Medit. 85 (1919)); best. -en, äv. -n, ss. n. -et; pl. -er (PoetK 1816, 2: 8, osv.), ss. n. = (Strindberg TrOtr. 3: 174 (1884, 1891), SvTrädgK 1: 13 (1930)).
1) [jfr motsv. anv. i ä. t. o. t. dial.] (†) (vävt) tyg l. (vävd) tapet avsett (avsedd) för beklädnad av ryggstycke på bänk o. dyl. l. av väggar. MeddSlöjdF 1886, s. 16 (i handl. fr. 1561). Enn fem Spelierer med nåkott gull och silke, ther paa porterij om Venus. KunglPersEnskEgend. IV. 4: 1 b (1561). Synnerberg (1815).
2) i sht trädg. (fristående l. vid vägg l. plank o. d. fäst) ställning (i form av ett spjäl- l. gallerverk l. på ribbor o. d. uppspända trådar o. d.) tjänande ss. stöd för formträd l. slingerväxter (vilkas grenar l. rankor utsträcks längs gallerverket så att växtsättet blir platt); äv. med inbegrepp av den vid ställningen fästa växtligheten; äv. bildl.; förr äv. om spaljéträd. Odla päron (plommon, äpplen, persikor) på spaljé. Rummet var avdelat med en spaljé med klängväxter. Broocman Hush. 4: 6 (1736; i pl., om spaljéträd). Thorvaldsen var aldrig lyckligare än under spalieren vid en osteria. Estlander KonstH 269 (1867). Bland tysta löf dör fågelsången / i ångorna från rosornas spaljer. Levertin II. 2: 77 (1897). Det är inte rätt gjort av mig att använda henne som spaljé för sådana rankor som mina tankar. Almqvist Comfort Routl. 123 (1913). Slingrande arter (av Ceropegia) odlas bäst vid spaljé, som kan anbringas i krukan. Ekbrant VVRumsväxt. 110 (1955). — jfr PERSIKO-, PÄRON-, ROSEN-, VINRANKS-SPALJÉ.
3) [jfr motsv. anv. i t.] häck (se HÄCK, sbst.1 3); särsk. i uttr. bilda spaljé, bilda häck; förr äv. i uttr. göra spaljé, oeg., bilda försvar bestående av två mitt emot varandra uppställda rader av soldater. GT 1788, nr 44, s. 1 (: gjorde). Folkmassan har bildat spalier. AB 1848, nr 271, s. 2 (om förh. i Berlin). De i spalier uppstälda soldaterna skyldrade gevär (vid ett kungligt bröllop). VL 1901, nr 33, s. 4. Kronprinsen .. gick upp mot kyrkan genom en spaljé av småflickor, som höllo varandra i händerna. SvD(A) 1932, nr 178, s. 18.
-DRUVA. (-jer- 1892) [jfr t. spaliertrauben, pl.] vindruvsranka som växer l. växt på spaljé. MosskT 1892, s. 391. —
-FORM. (-jé- 1911 osv. -jer- 1852—1919) i fråga om träd o. d., om platt växtform (av det slag) som utmärker spaljéträd. Lundström Trädg. 193 (1852). Äppleträd i kron-, pyramid- eller spalierform. HbTrädg. 3: 6 (1872). Sonesson BöndB 601 (1955). —
-FORMIG. (-jé- 1928 osv. -jer- (-jär-) 1867—1943) [jfr t. spalierförmig] som har spaljéform. NDA 1867, nr 239, s. 4 (om fruktträd). SvSkog. 219 (1928; om växtsätt). —
-FRUKT. (-jé- 1913 osv. -jer- 1852—1906) [jfr t. spalierobst] frukt (på l.) från spaljéträd. ÖoL (1852). —
-GÅNG. (-jé- 1930 osv. -jer- 1651—1910) [jfr t. spaliergang] gång (se d. o. III 1 a) mellan spaljéer l. med spaljé(er). Mollet Lustg. B 2 b (1651). —
-KLÄDD, p. adj. (-jer- (-jär-) 1895—1943) om mur o. d.: klädd med spaljé(er). Kléen Vildv. 89 (1895). —
-ODLING. (-jé- 1917 osv. -jer- 1902) odling (se d. o. 2) på spaljé(er); äv. konkret, motsv. odling 2 slutet. Abelin Frukt 166 (1902). Sveriges största spaljéodling om 7.000 träd. SvGeogrÅb. 1950, s. 72. —
-PLOMMON. (-jé- 1950. -jer- 1900) plommon från plommonträd odlat på spaljé; äv. om trädet. SDS 1900, nr 456, s. 2 (om träd). —
-PÄRON. (-jé- 1950. -jer- 1918) [jfr t. spalierbirne] jfr -plommon. Bergman VälBek. 93 (1918; om träd). —
-RUTA. (-jer- 1934) om ruta (se ruta, sbst.2 1 c) (av det slag som finns) i gallerverket i en spaljé. HantvB I. 2: 272 (1934). —
-STÄLLNING. ställning till l. utgörande l. ingående i spaljé, spaljé, spaljéverk; jfr -ställ. Sonesson HbTrädg. 318 (1919). —
-TAK. (-jé- 1944 osv. -jer- 1903) tak till l. bestående av spaljé. Rosenius Himmelstr. 207 (1903). —
-TRÄD. (-jé- 1891 osv. -jer- 1785—1911) [jfr t. spalierbaum] (frukt)träd odlat på l. lämpat för odling på spaljé; (frukt)träd med spaljéform. Fischerström Mäl. 153 (1785). Med spallierträd mena vi de träd som uppdragits så, att deras krona (genom beskärning) utvecklat sig platt. Abelin MTr. 64 (1902). SvTrädgK 2: 28 (1931).
Ssgr: spaljéträds-form. hos spaljéträd förekommande form; jfr spaljé-form. Kordong och palmett är vanliga spaljéträdsformer. Sonesson HbTrädg. 320 (1919).
-VERK. (-jé- (-ie-) 1752 osv. -jer- 1737—1891) [jfr t. spalierwerk] spaljéställning, spaljé. Rosensten Skog. 47 (1737). —
-VÄGG. (-jé- 1900 osv. -jer- 1893) [jfr t. spalierwand] vägg med l. för spaljé(er); äv. i rum: mellanvägg utformad likt en spaljé. Lundell (1893). Form 1946, Ann. s. 101 (om mellanvägg). —
-VÄXT. (-jé- 1891 osv. -jer- 1889—1912) [jfr t. spaliergewächs] växt (klätterväxt l. träd) odlad på l. lämpad för odling på spaljé; växt med spaljéform; äv. om form hos sådan växt. Björkman (1889; om klätterväxt). En träffades i stora, yppiga buskar, på solöppna ställen med vacker spalierväxt. Andersson o. Birger 214 (1912). 2NF 26: 474 (1917). —
-YTA. (-jé- 1943 osv. -jer- (-jär-) 1932) av spaljéställning bildad yta. Östergren (cit. fr. 1932). —
B (numera mindre br. Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till spaljera): SPALJER- l. SPALJÄR-ARTAD, -DRUVA, -EK, -FORM, -FORMIG, -FRUKT, -FRUKTTRÄD, -GÅNG, se A. —
(1) -HAKE. [jfr t. spalierhaken] (†) Spalliere Hakar, (dvs.) ett bleck af poleradt jern eller stål, att fästa i tapeter eller sänggardiner, för att derpå hänga ur. Synnerberg Tillägg 192 (1815). —
-KLÄDD, -KULTUR, -LIK, -METOD, -ODLING, -PLOMMON, -PÄRON, -ROS, -RUTA, -TAK, -TRÄD, -VERK, -VÄGG, -VÄXT, -YTA, -ÄPPLE, se A.
Spalt S 9085 band 29, 1982