Publicerad 1982   Lämna synpunkter
SPALK, n.
Ordformer
(spalck)
Etymologi
[sv. dial. spalk, trästicka; jfr lt. spalk, sticka, träflisa, mnl. spalc (nl. spalk), f., spjäla; i avljudsförh. till SPJÄLKA, sbst. (jfr SPALKA, sbst.)]
(†) koll., om (avfall l. skräp l. förorening i form av) spånor l. stickor o. d. KamKollP 2: 157 (1641).

 

Spalt S 9088 band 29, 1982

Webbansvarig