| Publicerad 1982 | Lämna synpunkter |
SPANING spa3niŋ2, r. l. f. l. m.; best. -en; pl. -ar (Weste FörslSAOB (c. 1817) osv.) ((†) -er AOxenstierna 2: 229 (1615)).
a) motsv. SPANA, v.2 I 1 o. 1 slutet (o. med motsv. bruklighet). AOxenstierna 2: 229 (1615). Spaning (dvs.) noga och hemlig ransakning eller efterfrågan. Spegel 47 (1712). Spaning .. (dvs.) Noga och hemlig efterfrågan. Schultze Ordb. 4747 (c. 1755). Medan dessa ärender (rörande kronprins Gustavs uppfostran) afgjordes, fortsatte riksens ständers kommission och dess nitiske åklagare sina spaningar efter de hemliga faror, som hotade statsförfattningen. Malmström Hist. 4: 173 (1874). Polisen iakttar sträng hemlighetsfullhet rörande spaningarnas resultat. SvD(A) 1918, nr 280 A, s. 7. Lindgren MästBlomkv. 74 (1946).
b) motsv. SPANA, v.2 I 2 (a); ngn gg äv.: (sökande l. forskande) blick. Sten .. bjöd henne cigarrettasken för att stjäla sig till en spaning i hennes ögon. Ullman FlickÄra 117 (1909). Ingen spaning efter Nobile på torsdagen. .. Här har i dag rått stark dimma, så att ingen av flygmaskinerna kunnat starta. SocDem. 1928, nr 168, s. 12. Aronson FjärdeVäg. 138 (1950; i fråga om rovfågel). En treårig pojke, som anmälts försvunnen, vållade .. stort larm i Perstorp. Ett par hundra militärer och civila gick skallgång i terrängen. Flygplan från krigsflygskolan i Ljungbyhed deltog även i spaningarna. DN(A) 1964, nr 101, s. 15.
c) [specialanv. av a, b] i uttr. (gå l. vara l. stå o. d.) på spaning. Ändteligen fick .. (överstelöjtnant Mörner) 2 Pohlackar fast, som woro utskickade på spaning. Nordberg C12 1: 375 (1740). Då vagnen rullade in på Sankt-Larsgatan, hade Erik och jungfru Karin redan länge stått på spaning i kyrkoherdeboställets port. Fahlcrantz Kyrkoh. 175 (1907). Er vän Naguiera vet redan, att ni sluppit helskinnad undan (ett överfall), och före klockan åtta har han sina gossar ute på spaning. Janson CostaN 1: 169 (1910). Nu flyga sedan några dagar stormfåglar längs kusten på spaning efter häckningsplatser. Eriksson Ritter KvPol. 162 (1939).
2) mil. motsv. SPANA, v.2 I 3. KrigVAH 1881, s. 24. För rekognosceringens, äfven kallad spaningens, verkställande utsändas enskilda officerare eller personer af lägre grad med några följeslagare, en rekognoscerings- l. spaningspatrull eller en mindre truppafdelning. 2NF 22: 1306 (1915). Jungstedt Flygv. 44 (1925; om flygspaning). Jagaren är den fartygstyp, som framför andra avses för spaning och sökning till sjöss. VFl. 1933, s. 151. — jfr FJÄRR-, FLYG-, GAS-, MARK-, MÅL-, NÄR-, RADIO-, SJÖ-SPANING m. fl.
3) (i sht i vitter stil) motsv. SPANA, v.2 I 4; äv. i uttr. (vara) på spaning; i sht förr äv. i uttr. hålla spaning efter ngt, hålla ”utkik” efter ngt. Stränderna och de vid Gottland belägne betydligare öar undersöktes (år 1782 av O. Swartz) med den geologiska spaning, som då ansågs tillräcklig för jordkännedomen. Pontin ÅmVetA 1820, s. 14. Svedelius i 2SAH 49: 211 (1873: hålla). Fria vidd på hemmets berg, / låter du mig skåda / morgonrodnans gyllne färg / nyfödd dag bebåda, / vidgar sig min spanings värld / till de underriken, / dit som barn jag tankens färd / styrde. Söderberg Dikt. 6 (1901). Till och med sådant som man inte kan nämna sinsemellan var deras milda syn på spaning efter. Aronson SångPolstj. 137 (1948). Advent är spaning längst ute vid branten av vad vi kallar verklighet. Hartman NattLys. 39 (1951).
II. (numera bl. ngt vard., mindre br.) motsv. SPANA, v.2 II 3; i sht i uttr. få (förr äv. vinna) l. ha spaning på (förr äv. uppå) l. om ngn l. ngt, få resp. ha fått vetskap l. upplysning l. nys om ngn l. ngt l. få resp. ha fått syn på l. spår av ngn l. ngt, spana ngn l. ngt. 3SthmTb. 3: 32 (1600). Kalm VgBah. 176 (1746: om). Linné Bref I. 1: 77 (1759: uppå). Leopold 1: 41 (1790, 1814: vunnit). De allierade magternas sändebud hade redan spaning på de hemliga orsakerna till Sveriges hållning under fälttåget; de dolde icke sitt missnöje. Carlson Hist. 5: 34 (1879). Teddè fick spaning på min rutiga kostym, sprang fatt mig och tjöt ett: heuuhh! Hallström ItBr. 200 (1901). De har slagit ihjäl en .. gubbe där (i Tierp). .. Nå, har man ingen spaning på mördaren? Siwertz JoDr. 131 (1928). Troili berättade, att han fått spaning på en svensk gruvarbetare som efter tyska maneret ensam kunde både slå på och regera navaren .., vilken strax anställdes vid bilochshuggningen i Fredriks schakt. Lindroth Gruvbrytn. 1: 509 (1955). — särsk. (†)
a) i uttr. få spaning följt av indir. frågesats l. att-sats: få vetskap om (vad l. varest l. dyl. resp. att osv.). Temmelinus, om hwilken man numehra fått spaning hwarest han förmehnes kunna igenfinnas, skall (osv.). ConsAcAboP 7: 90 (1691). KKD 5: 121 (1710: hwad). När Sapiehska Rytteriet, som hade Avantgarden, kom til Radziwillski, fingo de spaning, at en stor troupp af Oginskis folck, gått en tima förut der igenom. Nordberg C12 1: 530 (1740).
b) (†) i uttr. dra spaning på ngn, (börja) känna igen ngn. (Bonddrängen:) Jäkeln, börjar inte jag dra spaning på dem (dvs. de förklädda flickorna). Böttiger 3: 46 (1843, 1858).
c) i uttr. betecknande att ngn ger ngn (hemlig) upplysning om ngt; anträffat bl. i uttr. säga ngn spaning om ngt, ge ngn upplysning om ngt, berätta för ngn om ngt. Ta blefwe Eriks wänner warse wid theras resande, och sade honom spaning om Sändemännernas resa. Peringskiöld Hkr. 1: 193 (1697).
(I 1) -APPARAT. om arrangemang för o. personal deltagande i (viss) spaning. LD 1958, nr 37, s. 16 (i fråga om spaning efter saknat fartyg). Därs. nr 121, s. 3 (i fråga om spaning efter brottslingar). —
(I 1) -ARBETE~020. (Hunden) som hjälpare vid kriminellt spaningsarbete. SvD(A) 1918, nr 128 A, s. 7. DN(A) 1964, nr 322, s. 2 (om efterspaning av krigsförbrytare). —
-DETACHEMENT. (numera föga br.) om spaningsavdelning; jfr detachemang 3. IllMilRevy 1899, s. 313. KrigVAT 1921, s. 145. —
-DIVISION. flygmil. särsk. om division (särsk. ss. organisatorisk enhet) av spaningsplan; särsk. (om ä. förh.) om division inom sv. marinflygvapnet omfattande 8 spaningsplan. Jungstedt Flygv. 180 (1925). VFl. 1935, s. 142 (inom marinflygvapnet). —
(I 1, 2) -FARTYG~02 l. ~20. fartyg (t. ex. ubåt l. kryssare) med (tillfälligt tilldelad) uppgift att spana. TSjöv. 1904, s. 183. VFl. 1917, s. 110. —
-FLYG. mil. koll. beteckning för spaningsplan l. om den del av flygvapnet (det flygslag) som utför spaning o. använder sig av spaningsplan. SvFl. 1940, s. 66. Armésold. 86 (1962). —
(I 1, 2) -FLYGNING. flygning i spanande syfte, flygning o. spaning. Ångström KrigLuft. 50 (1915). DN(A) 1964, nr 118, s. 1. —
(I 1 b, c, 2) -FÄRD. färd företagen för att spana, färd varunder man spanar; äv. oeg. l. bildl. (jfr spaning I 3); jfr -tur. Rydberg Myt. 1: 521 (1886). För en väninna kan .. (damen som ständigt är på jakt efter antikviteter) i största hemlighet yppa ett fynd, hittat under spaningsfärd runt stan i en liten håla långt bort på Söder. Carlsson Stockh. 107 (1915). Stridsflygarnas långa spaningsfärder. TSvLärov. 1940, s. 316. Min tanke går på spaningsfärd till obekanta länder. Östergren (1943). —
-FÖRBAND~02 l. ~20. mil. förband (se d. o. 3 a) med uppgift att utföra spaning. InfRegl. 1939, 2: 9 (1942). —
-KAVALLERI. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) kavalleri som utför spaning l. utgör spaningstrupp(er). IllMilRevy 1903, s. 281. —
(I 1 b) -LEDARE. person som leder (efter)spaning (särsk. sökande efter person l. personer som försvunnit). SvD(A) 1962, nr 22, s. 5. —
(I 1 b) -LEDNING. ledning av (efter)spaning (särsk. av spaning efter gärningsman l. gärningsmän till brott). DN(A) 1963, nr 348, s. 7. —
(I 3) -LUST. (i vitter stil) lust till spaning l. forskning. SvLittFT 1836, sp. 254. Söderhjelm Brytn. 165 (1901). —
(I 1, 2) -MAN. (numera bl. tillf.) man som spanar, spanare; särsk. bildl. (Kärleken är) Lönwägars Spaningz-Man, Smikraktighetens Fortgång. Warnmark Epigr. C 1 b (1688). —
(I 1 b (o. c), 2) -MANSKAP~02 l. ~20. manskap (se d. o. III 2) som utför spaning (särsk. spaning efter person(er) som försvunnit). UNT 1952, nr 52, s. 6. —
(I 1, 2) -OMRÅDE~020. område inom vilket spaning utföres l. skall utföras; särsk. (mil.) till I 2. IllMilRevy 1899, s. 427. InfRegl. 1939, 2: 10 (1942). —
(I 1, 2) -ORGAN. organ (se d. o. 4) för spaning; spaningsmedel; särsk. till I 2. FlygHb. 53 (1921). —
(I 1 b (o. c)) -PARTI. (numera föga br.) om en grupp personer l. om expedition (se d. o. 5) som sänds (sänts) för att spana efter person(er) som försvunnit; jfr parti 4. Hedin Pol 2: 540 (1911). —
-PATRULL.
1) (i fackspr.) till I 1 a, om (stående) polispatrull med spaningsuppgift. Inbrottsrotelns spaningspatrull (hos stockholmspolisen). DN(A) 1964, nr 341, s. 11.
2) mil. till I 2: patrull (se patrull, sbst.2 2) som utför l. har till uppgift att utföra spaning. FälttjRegl. 1900, s. 43. särsk. allmännare l. bildl.; särsk. om spanande grupp av djur. VFl. 1933, s. 18 (i fråga om några flottister som skulle ta reda på hur militärpersonal blir behandlad på restaurang). När en apflock drog ut för att samla föda, bildade de starkaste och modigaste alltid spetsen och spaningspatrullerna. Blomberg FlodStig. 204 (1933). —
(I 1 b (o. c), 2) -PLAN. flygplan som utför spaning l. flygplan för spaning, spaningsflygplan; särsk. om specialutrustat militärt flygplan för spaning. VFl. 1918, s. 80. —
(I 1 b (o. c), 2) -PLATS. plats varifrån spaning sker, plats varifrån man spanar. KrigVAH 1923, s. 98. Lindgren MästBlomkv. 88 (1946). —
-PLUTON. mil. pluton som utför l. har till uppgift att utföra spaning; särsk. om en förr i organisationen av infanteribataljon o. d. ingående pluton med permanent (huvud)uppgift att spana. 2NF 36: 707 (1924). SoldIPans. 1944, s. 8. —
(I 1 a) -POLIS. (numera bl. mera tillf.) (kriminal)polis som utför spaning, polis med spaningsuppgift. FinlStatskal. 1925, s. 90. —
(I 1 b, c, 2) -RITT. ritt (se ritt, sbst.1 1) i spanande syfte; särsk. till I 2. LfF 1914, s. 292. —
(I 1 a, b) -ROTEL. kansl. vid kriminalpolisen: rotel som svarar för spaning o. för efterspaning av personer. DN(B) 1958, nr 115, s. 7. Anm. Ss. icke officiell term med fackspråklig prägel förekommer äv. kortformen span. Jag trodde det här närmast var något för våldsroteln och inte för span. Blom Allt 28 (1976). —
-SATELLIT. satellit (se d. o. 4) använd för militär spaning l. militärt spioneri. LD 1958, nr 43, s. 9. —
-SKVADRON. (förr) mil. skvadron utförande spaning, skvadron med spaningsuppgift. Armésold. 43 (1962). —
-STYRKA.
1) till I 1 a (o. c): polisstyrka som spanar efter gärningsman l. gärningsmän till brott. LD 1958, nr 261, s. 16.
2) till 1 b (o. c), sammanfattande om personer som spanar efter försvunnen person l. försvunna personer, spaningsmanskap. DN(B) 1959, nr 50, s. 13.
(I 1 a, 2) -TJÄNST. tjänst i form av spaning, spaning; särsk. (mil.) till I 2. KrigVAH 1885, s. 29. I spaningstjänsten är jagaren en nödvändig länk vid sidan av flygspaningen. UFlottMansk. 1945, s. 176. —
-TRUPP. mil. trupp som utför l. har till uppgift att utföra spaning; särsk. i pl.; jfr rekognoserings-trupp. Tingsten AnvTakt. 49 (1887). —
(I 1 b (o. c), 2) -TUR. tur företagen för att spana l. tur varunder man spanar. Hammenhög FallSehl. 131 (1939). —
(I 1, 2) -VERKSAMHET~102, äv. ~200. verksamhet i form av spaning.
(I 1, 2) -ÄNDAMÅL~102, äv. ~200. särsk. till I 2. För spaningsändamål. Tingsten AnvTakt. 46 (1887). —
Spalt S 9103 band 29, 1982