Publicerad 1983   Lämna synpunkter
SPASTICITET spas1tisite4t, äv. spastis1-, r.; best. -en.
Etymologi
[jfr eng. spasticity; till lat. spasticus (se SPASTISK); med avs. på bildningssättet jfr GRECITET, KLASSICITET, LATINITET]
med. av hjärn- l. ryggmärgsskada förorsakat sjukligt tillstånd med påtaglig abnorm muskelspänning l. kramp. LbInternMed. 2: 176 (1916). Efter 5 månader kunde .. (en patient med kotfraktur) lyfta armarna 135 grader. Fortfarande lätt spasticitet i benen. SvLäkT 1935, s. 649. Bergstrand SvLäkS 423 (i handl. fr. 1952).

 

Spalt S 9220 band 29, 1983

Webbansvarig