Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GRECITET gre1site4t, r.; best. -en; förr äv. GRECICITET, r.
Ordformer
(grecitet 1807—1923. græcitet 1813. gräcicitet 1810)
Etymologi
[efter lat. græcitas, till græcus (se GREK, sbst.1); jfr t. gräzität, fr. grécité; med avs. på bildningssättet jfr KLASSICITET, LATINITET m. fl.]
(numera föga br.) den (klassiska) grekiska forntiden; den (det) forntida (klassiska) grekiska kulturen l. litteraturen l. språket. Den klassiska Greciteten hölls (under 1700-talet) för mindre nödvändig (att studera). Broocman TyUnd. 1: 91 (1807; i fråga om gr. språket). 2NF 36: 59 (1923).

 

Spalt G 876 band 10, 1929

Webbansvarig