Publicerad 1984   Lämna synpunkter
SPERMIE spær4mie, äv. 302, r.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. spermium (pl. spermien), eng. o. nylat. spermium; av gr. σπερμεῑον, till σπέρμα, frö, säd (se SPERMA). — Jfr SPERMIO-]
1) fysiol. hos människa l. djur: mogen hanlig könscell, sädeskropp; jfr FRÖ, sbst.1 2 a γ, SPERMATO-ZO 1, SPERMATO-ZOID 1, SPERMO-ZOON, ZOO-SPERM. Müller LbAnat. 215 (1905). Broman Männ. 1: 32 (1925).
2) (mindre br.) bot. hos växt: spermatozoid (se d. o. 2). NatLiv. 2: 744 (1931).
Ssgr (till 1; fysiol.): SPERMIE-BILDNING. spermiernas bildning; jfr spermio-genes. BokNat. Liv. 27 (1951). —
-CELL. spermie; jfr sperm-cell. Hygiea 1908, Festband 2: 6. —
-KÄRNA. kärna i spermie, spermakärna. BokNat. Liv. 25 (1951).

 

Spalt S 9530 band 29, 1984

Webbansvarig