Publicerad 1984   Lämna synpunkter
SPETAL speta4l (speta’l Weste; -ál ell. spètal Dalin; spetalssjuke — ∪ — ∪ Rydberg Dikt. 2: 39 (1891)), äv. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) SPETTAL spet3al2, förr äv. SPITAL, n. (G1R 2: 144 (1525) osv.) ((†) r. l. m. G1R 1: 170 (1523: Spettalen, sg. best.; möjl. att hänföra till obest. spetale), G1R 5: 149 (1528), Muræus Arndt 2: 33 (1648), VDAkt. 1722, nr 335 (: Spitallen, sg. best.; möjl. att hänföra till obest. spitale)); best. -et (ss. r. l. m. -en); pl. = (Stiernman Riksd. 159 (1540) osv.), äv. -er (förr möjl. äv. att hänföra till sg. spetale l. spitale, G1R 5: 28 (1528), Reuterdahl SKH III. 2: 287 (1863)) (ss. r. l. m. -ar, möjl. äv. att hänföra till sg. spitale, G1R 4: 217 (1527: spitalaner, best.)); förr äv. SPETALE l. SPITALE, r. l. m. (ArbogaTb. 3: 372 (1528)) l. n. (Gustaf II Adolf 273 (1626)); best. -en resp. -et; pl. -er (se ovan) l. (ss. r. l. m.) -ar (se ovan) l. (ss. n.) = (Gustaf II Adolf 273 (1626)). (speet- 1615—1677. spet- 1524 osv. spett- 1522—1946 (: spettars-stollar; i bygdemålsfärgad dialog). spit(h)- 1528—1891. spitt- 1528—c. 1750. -aals- i ssg 1635 (: Spetaalsordningen). -al (-ahl-) 1522 osv. -ala- i ssg 1525 (: spetala deel). -alan, sg. best. 1528 (efter prep.). -aldz- i ssg 1527 (: spetaldz tiende). -ale 1587—1626. -ale- i ssgr 1525
Ordformer
(: Spetale h(uset)—1597 (: spetale predikann). -alen(n), sg. best. 1523—1697. -aler, pl. 1528—1863. -alet, sg. best. 1525 osv. -all 1553—1722. -alle(n), sg. best. 1600—1722. -allet, sg. best. 1711. -alz- i ssg 1644 (: spettalz hielpen). -ars- i ssg 1946 (: spettars-stollar; i bygdemålsfärgad dialog). -el- i ssg 1685 (: Spetelfrö). -ele- i ssg 1864 (: spetelehus; om medeltida förh.). -els- i ssgr 1558 (: spettels och siälegårdzdeler)—1766 (: spitelshusens))
Etymologi
[fsv. spital, m. l. n., spitali, m., sv. dial. spetal (med huvudton på andra stavelsen), spettal (med huvudton på första stavelsen), m. l. n., spittalen, sg. best.; jfr fd. spital, spittal, spitalæ (d. spital), fvn. spitall, m., spitali, m. (nor. dial. spital), mlt. spetāl, spettāl, spittāl, mht. spitāl, spitel, spittel, spetel (t. spital, spittel), meng. spitel, spittel (ä. eng. spittle), it. dial. spitale; av mlat. hospitale (se HOSPITAL)]
(utom ss. förled i ssgr numera bl. i skildring av ä. förh.) härbärge för pilgrimer l. vårdanstalt för fattiga l. orkeslösa l. invalider l. sjuka; särsk. om vårdanstalt för spetälska l. för sinnessjuka; jfr HOSPITAL 1—3. G1R 1: 34 (1522). Cronan närer i Spetalerna alla besatte, vhrsinniga, Spetälska. LReg. 248 (1648). Hanss siuka hustru kundhe för peninger i Spetalet till skötsell och vnderhåll jntagen blifva. VDAkt. 1681, nr 208. Rosman BjärkSäb. 2: 35 (1924). — jfr RIDDAR-SPETAL. — särsk. (†) mer l. mindre bildl., om uppehållsort där man är olycklig l. om ngt som är eländigt l. sjukligt; jfr HOSPITAL 2 slutet. Phrygius HimLif. 138 (1615). Si, thetta vselhets spital (dvs. jag), / Helt öfwerfullt med ach och qwal, / Här faller för Tig neder, / Med sönderslagna leder. Kolmodin Dufv. 119 (1734).
Ssgr: A (†): SPETAL-BRODER. (spetal- 1693 (: Spettal-Bröder). spetale- 1528) (†) = hospitals-broder 1. OPetri 1: 482 (1528). HSH 3: 151 (1693). —
-FLÄCK. av spetälska förorsakad fläck på huden. Forsius Min. 31 (c. 1613). —
-FRÖ. [växtens frön har haft medicinsk användning] om växt av släktet Thapsia Lin. (Lat.) Thapsia latifolia. (Sv.) Spetelfrö. Rudbeck HortBot. 110 (1685). —
-HERRE. [jfr t. spitalherr] = -broder. HSH 3: 152 (1693: Spettal-Herrar). —
-MÄSTARE, -TIONDE, se D.
B (†): SPETALA-DEL, -PENNING, se D.
C (†): SPETALE-BRODER, se A. —
-GÄRDE, -HUS, -PREDIKAN, -TIONDE, -ÄNG, se D.
D (utom i -galen, -mässig, -stolle o. -tosing numera bl. i skildring av ä. förh.): SPETALS-BONDE. = hospitals-bonde. PrivSvStäd. 3: 101 (c. 1569). —
-DEL. (spetala- 1525. spetals- 1529 (: spetals Dellen) osv.) spetalstionde; äv. i uttr. spetals- och själagårdsdelar, om de delar av tiondet som var anslagna till spetal o. själagårdar. G1R 2: 113 (1525). Därs. 28: 27 (1558: spettels och siälegårdzdeler). —
-FOLK. (†) om (folk som liknar) intagna på vårdanstalt för fattiga o. d. RA II. 2: 212 (1617). Kolmodin QvSp. 1: 94 (c. 1710, 1732: spettals folck). —
-FÖRESTÅNDARE~00200. = hospitals-föreståndare. Lind 1: 1444 (1749). —
-GALEN. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) alldeles galen. Angered-Strandberg NVärld. 285 (1898: spettalsgalna). —
-GODS. [jfr mlt. spittālgȫder, pl.] = hospitals-gods. Forssell Hist. 1: 187 (1869; om förh. c. 1560). —
-GÅRD. = hospitals-gård. G1R 2: 154 (1525). —
-GÄRDE. (spetale- 1559) gärde tillhörigt en vårdanstalt för fattiga o. d. G1R 29: 96 (1559). —
-HEMMAN. = hospitals-hemman. PrivSvStäd. 3: 102 (1569). —
-HJON. person intagen på vårdanstalt för fattiga o. d.; jfr hospitals-hjon 1, 2. VDAkt. 1679, nr 146. —
-HJÄLP. hjälp (se d. o. 1 d β slutet) avsedd för kostnader vid vårdanstalt för fattiga o. d. SynodA 1: 70 (1644: spettalz hielpen). —
-HUS. (spetale- 1525—1864 (: spetelehus; om medeltida förh.). spetals- 1766 (: spitelshusens) osv.) [jfr fsv. spitalahusgömare, spetalsföreståndare, mlt. spettālhūs] hus nyttjat ss. vårdanstalt för fattiga o. d.; jfr -stuga. OPetri Tb. 93 (1525). —
-KAPELL. jfr -kyrka. PrivSvStäd. 5: 61 (1613). —
-KYRKA. till vårdanstalt för fattiga o. d. hörande kyrka; jfr hospitals-kyrka. G1R 25: 64 (1555). —
-LANDBO~02 l. ~20. jfr -bonde. UppsalaStift 1541, s. 111. —
-MAT. sammanskott av mat avsedd för vårdanstalt för fattiga o. d. GäseneDomb. 12/6 1691; jfr Västgötabygden 1951, s. 78. —
-MÄSSIG. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) dårhusmässig (se d. o. 2). WoJ (1891: spitalsmässig). —
-MÄSTARE. (spetal- 1625 (: spetelmestare). spetals- 1541 osv.) [jfr mlt. spittālsmēster, t. spitalmeister] = -föreståndare. G1R 13: 328 (1541). —
-OFFERSTOCK~002, äv. ~200. offerstock för gåvor till vårdanstalt för fattiga o. d.; jfr -stock. Murenius AV 296 (1655). —
-ORDNING. = hospitals-ordning. Gustaf II Adolf 273 (1626). —
-PENNING. (spetala- 1529. spetals- c. 1575 (: Spettalspeningier) osv.) i pl., om jordränta anslagen till vårdanstalt för fattiga o. d.; jfr hospitals-ränta. HFinlKamF 1: 4 (1529). —
-PREDIKAN. (spetale- 1597) predikan hållen på vårdanstalt för fattiga o. d. VadstÄTb. 231 (1597). —
-SJUK. (†) spetälsk. Rydberg Dikt. 2: 39 (1891). —
-SKINN. skinn ingående i uppbörd anslagen till vårdanstalt för fattiga o. d. Almquist CivLokalförv. 3: 188 (i handl. fr. 1544). —
-STOCK. = -offerstock. Om spetels stoks oprettelse. Murenius AV 278 (1654). —
-STOLLE. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om patient på sinnessjukhus; äv. allmännare, om person som beter sig som en sinnessjuk; jfr -tosing. Spong Tavl. 164 (1946: spettars-stollar; i bygdemålsfärgad dialog). jfr: Spettarsstolle (dvs.) ’en som skapar sig galen’. Björseth Gbgsspr. 42 (1958; anfört ss. folkligt ord). —
-STUGA. [fsv. spitala stuva] rum l. hus utnyttjat ss. vårdanstalt för fattiga o. d.; jfr -hus. Lychnos 1950—51, s. 18 (cit. fr. 1557: spetalsstuffua). —
-TIONDE. (spetal- 1527. spetale- 1554. spetals- 1526 (: spettalss tiendhe) osv.) = hospitals-tionde; jfr -del. G1R 3: 308 (1526). —
-TOSING. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) jfr -stolle. VDAkt. 1792, nr 469. —
-ÄNG. (spetale- 1559) jfr -gärde. Meyerson VapArboga 212 (i handl. fr. 1559).

 

Spalt S 9537 band 29, 1984

Webbansvarig