Publicerad 1985 | Lämna synpunkter |
SPLENDÖR splendö4r l. -œ4r l. splaŋdö4r osv. l. med mer l. mindre genuint franskt uttal, r. l. f.; best. -en.
(numera föga br.) glans l. prakt l. härlighet l. ståt o. d. Swedberg Schibb. 299 (1716). Ekbohrn (1904).
Spalt S 9875 band 29, 1985