Publicerad 1985   Lämna synpunkter
SPOCK- spok3~.
Ordformer
(spock- (spåck-) 1885 (: spåckskifva) osv. spok- 1920 (: Spokjärn .. Spokskifva). spåk- 1858 (: spåkskäfvarna)—1895 (: spåkskäfven))
Etymologi
[av eng. spoke, hjuleker (i ssgn spokeshave, spockskiva), av feng. spāca (se SPIK, sbst.5); spånhyveln användes urspr. vid tillverkning av hjulekrar]
förled i ssgr betecknande spånhyvel.
Ssgr (snick.): SPOCK-JÄRN. (numera föga br.) = -skiva. HufvudkatalSonesson 1920, 3: 242, 243. —
-SKIVA. [av eng. spokeshave med anslutning av senare ssgsleden till skiva, sbst.2] hyvelliknande redskap som används vid formning av smala (särsk. konvexa l. konkava) ytor o. som har handtag på ömse sidor om (det utbytbara, stundom tvådelade) skäret, spånhyvel; jfr -järn, -skäv o. hyvel-kniv, skav, sbst.1 1, skav-hyvel, skrap-hyvel. SlöjdBl. 1885, nr 4, s. 3. —
-SKÄV, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (Eneberg). [av eng. spokeshave, där senare ssgsleden är shave, skavverktyg (se skav, sbst.1)] (†) = -skiva. Eneberg Karmarsch 1: 131 (1858). HbValHjelpmask. 2: 18 (1895).

 

Spalt S 9896 band 29, 1985

Webbansvarig