Publicerad 1985   Lämna synpunkter
SPRAVALSK spraval4sk, adj. -are. adv. -T.
Etymologi
[sv. dial. spravalsk; sannol. av SPRALLIG o. VALSK (se VÄLSK). — Jfr SPRAVANSK]
(numera föga br.) om person: sprättig; högfärdig. SD 1896, nr 185, s. 5 (om man). Den spravalska Rosa Kranicka var alldeles bragt ur fattningen. Hon som kastade på nacken och sade ”isch” åt allting, hade blivit stilla och spak. Lindqvist Herr. 82 (1917).

 

Spalt S 10010 band 29, 1985

Webbansvarig