Publicerad 1985   Lämna synpunkter
SPYGATT spygat4, äv. spy4gat, ngn gg äv. spy3~gat2 (LoW (1889; med uppgift om uttalet 3~2 o. 40), Östergren (1944: grav; även -ga’tt)), förr äv. SPIGOT, n. (Nordforss (1805) osv.), äv. (numera mindre br.) r. l. m. l. f. (RP 1: 103 (1628), Strindberg SvÖ 3: 376 (1890)); best. -et resp. -en; pl. = (SkeppsgR 1545 osv.) l. -er (Siöregl. 1741, 4: A 1 b osv.), äv. (ss. r. l. m. l. f.) -ar (FörvaltReglFl. 1825, s. 179, Forss VindBlås. 25 (1942)) ((†) -or Rajalin Skiepzb. 39 (1730), Röding 2: 643 (1796)).
Ordformer
(spi- 1541 osv. spii- 1545—1547. spy- 1730 osv. -gart 1779. -gat (-aa-, -th) 1541—1807. -gatt 1730 osv. -goth 1541)
Etymologi
[jfr d. spygat, nor. spygatt, t. speigatt; sannol. av (mlt. motsvarighet till) lt. spiegat, motsv. nl. spiegat, till synes av det v. som föreligger i mlt., mnl. spīen, spy (se SPY, v.), o. gat (se GATT); sannol. dock ombildning (under anslutning till spīen, spy) i mlt. av det där belagda spēgat (äv. spēgote), sannol. ssg med spe, hån (se SPE) i en ä. bet.: utspyende, utsläpp av vatten, varmed i sin tur mnl. spey(e), spoy(e), sluss, dammlucka, nl. spui, dets., spuigat, spygatt, spuien, tappa av vatten o. d. på ett l. annat sätt sammanhör; med avs. på formen spigoth jfr mlt. -gote i spēgote, av gote, ränna, motsv. t. gosse osv. (till svaga avljudsstadiet av GJUTA, v.)]
sjöt. rund (ofta med foder av metall försedd) öppning i fartygs l. båts sida för avledning l. utsläpp av vatten från däck o. d., länsport; äv. allmännare, om avlopp; äv. i utvidgad anv., om spygattrör; stundom äv. bildl.; jfr SPY-GAP 1. SkeppsgR 1541. Ballast så mycket att spigaten var en span ifrån vattnet. RP 1: 103 (1628). Spygatt äro hål på sidan wid däcket för wattnets aflopp som kommer på däck, de äro inuti fordrade med bly, så at watnet ej kommer mellan timren, och utan til försedde med mammeringar eller segelduks strumpor, at sjön ej må slå in genom spygatten. Dalman (1765). En grof mörsare .. var en rigtig spygatt när han började vräka ur sig. Strindberg SvÖ 3: 376 (1890). Den grekiska krönande listen (kymation) .. tjänstgör .. (på taklister) oftast som rännlist för att uppsamla och afleda takvattnet; den är då urskålad som en ränna och på lämpliga mellanrum försedd med spygatter i form af gapande lejonhufvuden. 2NF 5: 320 (1906). Golftrattar. (Spygatter). Af gjutjärn. HufvudkatalSonesson 1920, 4: 49. Vattnet strömmade ur läsidans spygatter. Knape FrHav 42 (1922). Vattnet forsar över gångborden och ut genom spygatten. Alfvén Glädjen 180 (1979).
Ssgr (sjöt.): SPYGATT-, äv. SPYGATTS-MAMERING. (numera mindre br.) slang av segelduk l. dyl. för att avleda vattnet från spygatt l. hindra att vatten slår in. Konow (1887). Stenfelt (1920). —
-PROPP. (spygatt- 1899—1918. spygatts- 1834) propp för igensättning av spygatt. ReglFl. 1834, 1: 143. —
-RÖR. (spygatt- 1856—1935. spygatts- 1913) avloppsrör utgörande del av l. foder i spygatt. Uggla Skeppsb. SvFrSjölex. (1856). —
-SKYGGE. (numera föga br.) jfr -mamering. Uggla Skeppsb. SvFrSjölex. (1856). Schulthess (1885). —
-SKÄRM. (numera föga br.) jfr -mamering. Uggla Skeppsb. SvFrSjölex. (1856). Schulthess (1885). —
-STOPPARE. (numera föga br.) jfr -mamering. Nordforss (1805). ÖoL (1852).

 

Spalt S 10385 band 29, 1985

Webbansvarig