Publicerad 1986 Lämna synpunkter -STADDA ~stad2a, r. l. f.; pl. -or. Etymologi [sv. dial. (Finl.) -staddo i återstaddo, återstod, rest, ombildning av -stada (se STADA, sbst.2)] (i Finl., numera föga br.) ss. senare led i ssgn ÅTER-STADDA. Spalt S 10749 band 30, 1986 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se
