| Publicerad 1989 | Lämna synpunkter |
STATUT statɯ4t, r. l. m. (Svart G1 143 (1561) osv.) l. n. (numera föga br., Nordström Samh. 2: 811 (1840), Östergren (1946)); best. -en resp. -et; pl. -er (äv. att hänföra till genus n., Stiernman Riksd. 8 (1523: Statuer; felaktigt för statuter) osv.), ss. n. = (Lundell (1893), 2NF 21: 116 (1914)), äv. (föga br.) -er (se ovan).
a) i individuell anv., om enskilt stadgande l. enskild punkt i samling av bestämmelser osv. (i pl. särsk. sammanfattande, om samlingen osv.); äv. i sg., sammanfattande, om samling av bestämmelser osv.; i fråga om moderna förh. i Sv. numera nästan bl. om bestämmelse(r) osv. l., i sht, samling av bestämmelser osv. som ligger till grund för o. reglerar en sammanslutnings l. en institutions (förr särsk. ett universitets) o. d. verksamhet (fastställd(a) av myndighet l. medlemmar o. d., vanl. vid dess stiftande); företrädesvis o. numera nästan bl. i pl. (Föreståndare vid Uppsala akademi) skole .. hafua macht till att göra nyttige Statuter och Ordningar, effter huilka Academiens Perssoner sigh .. rätta skole. Thyselius HdlLärov. 2: 38 (1625). Den lag, (en filosof) .. yrkar .. är icke .. en viss akt, konvention och statut. Thorild (1792) enl. Ljunggren SVH 1: 553; jfr c. En widsträckt credit är emot Banquens Statuter stridande. AdP 1800, 1: 663. Jag vet inte, hur statuterna (för fängelset) ställer sig till saken. Malmberg Åke 115 (1924). Franska akademiens statuter. Schück SAHist. 7: 349 (1939). Fackföreningarnas stadgar och statuter. SvFolket 10: 200 (1939). KyrkohÅ 1958, s. 127 (i pl.; för Evangeliska Fosterlandsstiftelsen). jfr (skämts.): Hon satte upp ett noggrant detaljerat reglemente för sitt framtida umgänge med honom .. De långrandiga statuterna blev givetvis snart brutna, och den förtroliga vänskapen återställd. Böök i 3SAH LX. 2: 278 (1949). — jfr SKRÅ-STATUT o. ORDENS-, UNIVERSITETS-STATUTER.
b) (numera bl. i skildring av ä. l. utländska förh.) av central (statlig l. kyrklig l. regional o. d.) myndighet utfärdad stadga (se STADGA, sbst.2 1 a); ofta om sådan bestämmelse som icke utgör lag, förordning (se d. o. 3) o. d.; äv. om fördrag mellan stater. At Sweriges Rijkes Inbyggiares Statuer och Friheter, motte bliffua förswarade. Stiernman Riksd. 8 (1523). Cæsar hafwer giort någre Statuter .. ibland hwilke ähr Agraria om Åkerbruck och Landgodz. Schroderus Sleid. 60 (1610). I Cantzliet skole tracteras och författas alle Statuter, Landzstadgar, Ordningar, som anten angå Rijket i gemeen eller Landskap. RF 1634, § 12. Om en kommun (i Preussen) vill upprätta en högre skola, måste den anskaffa lokal och dotation samt .. hafva upprättat statut för skolan. LärovKomBet. 1884—85, 2: Bil. B, s. 98. Statuten för det blivande ”europeiska parlamentet” i Strassbourg. SDS 5/5 1949, s. 3. KyrkohÅ 1959, s. 257 (i pl., om synodalstatuter fr. 1300-talet). — jfr FAMILJE-, PERSONAL-STATUT o. RÄTTEGÅNGS-, SYNODAL-STATUTER m. fl.
c) [av eng. statute] (om ä. förh. i Engl.) om lagstadgande fastställt o. dokumentärt avfattat av lagstiftande församling; i fråga om ä. förh. äv. om lag l. förordning utfärdad av en suverän l. en lagstiftande myndighet. Herr Fox gaf .. (i parlamentet) tilkänna, at han .. ärnade .. framställa en fråga, om icke alla Lagar på Straff för Religionsmeningar böra ur Engelska Statuterne .. utstrykas. SP 1792, nr 80, s. 3. Den gamla på statut hvilande allmänna lagen ”common law” skulle revideras och kodificeras. Stavenow EngRev. 154 (1895). 2NF 21: 116 (1914).
2) (†) konkret, om avtalad avgift i form av en prestation (tjänst l. vara); jfr STADGA, sbst.2 3 a. En Fougde .. vpbär til sin Herres Behoff aff någhra förpachtade Godz och Hemman, hwilka åhrlighen en Statut eller Stadga, effter Contractet affläggia moste. Hortulanus Rekn. A 6 b (1638).
-ENLIG. enlig (se d. o. 4) med statuterna; äv. ss. adv.; jfr -mässig. Paulson Minnestal 71 (1898, 1899; ss. adv.). —
-FÖRSLAG. förslag (se förslag, sbst.3 1) till statuter. Boström 3: 455 (1853; till universitetsstatuter). —
-FÖRÄNDRING. förändring i l. av statuter(na), statutändring. Hernberg Rättsh. 372 (1922; av statuter för bolag). —
-MÄSSIG. som har formen av statuter; som är i enlighet med gällande statuter, statutenlig; ofta ss. adv. Jungberg (1873). Att föredraget ej varit statutmässigt med hänsyn till ort och ämne. SvD 27/10 1924, s. 3. NaturvForsknRådRed. 1946—47, s. 10 (ss. adv.). —
-SAMLING. samling (se samla 1 h δ α’) av statuter. Reuterdahl Mem. 193 (1858; av synodalstatuter). —
-TEORI. [jfr nylat. statuta, pl., om de italienska städernas partikulärstadganden] rättshist. om ä. teori (som ligger till grund för modern privatinternationell rätt o.) som urspr. avsåg att reglera tillämpningen av de olika italienska städernas partikulärstadganden. 2NF (1917). —
Spalt S 11273 band 30, 1989