| Publicerad 1989 | Lämna synpunkter |
STILTJE stil3tje2 (sti´ltje Weste), r. l. m. ((Bladh o.) Hornstedt 172 (1785) osv.), äv. (numera föga br.) n. (Crusenstolpe Tess. 2: 120 (1847), FoFl. 1909, s. 24); best. -en (ss. n. -et); pl. -en (Andersson Verldsoms. 2: 72 (1854)).
1) om vindstillhet l. vindstilla på hav l. sjö o. d.; i fackspr. ofta speciellare, om förhållandet att vindhastigheten är 0—0,2 m/s; äv. dels om vindstillhet till lands, dels om spegelblank vattenyta vid rådande vindstillhet; äv. om period av vindstillhet; jfr BLEKE, sbst.3, KALM, sbst.2 1, STILLA, sbst.1 1, STILLT, sbst. Död (äv. blek l. absolut l. blank) stiltje, fullkomlig l. fullständig stiltje. Nästan stiltje (sjöt.), då vindhastighet av 0,3—1,5 m/s råder. Få, råka ut för stiltje. Komma (i sht förr äv. falla) i stiltje. Ligga i stiltje. Stiltjen före stormen (äv. bildl.; jfr 2). Björkegren 325 (1784). Den 23 (april) fingo vi en stilje (felaktigt för stiltje) utanför Dover. (Bladh o.) Hornstedt 172 (1785). Under de trenne vintermånaderna herrska .. (i Polynesien) sydliga och vestliga vindar med långvariga stiltjen. Andersson Verldsoms. 2: 72 (1854). En officer sändes till .. klipperskeppet Tornado, som på vägen ut till sjös fallit i stiltje. Skogman Eug. 1: 242 (1854). Fennia X. 3: 60 (1895; om vindstillhet till lands). Sparre PlåtM 38 (1914: blek). Svanar ute på stiltjet. BokÖstergötl. 389 (1915; text till bild). Smith (1918: absolut). Fastän det var stiltje uppe på terrassen rörde sig havet .. inte så lite. Hedberg BleknBrud. 191 (1951). — jfr SOMMAR-STILTJE.
2) i (överförd l.) mer l. mindre bildl. anv. av 1, om förhållandet att ingen l. blott obetydlig verksamhet råder l. att ngt står stilla (se STILLA, adj. o. adv. 1 i) l. att uppehåll i verksamhet råder, stillastående (se STILLA-STÅENDE, sbst.) l. stillhet (se d. o. 1); äv. om period av stillastående osv.; ngn gg äv. om rådande jämvikt l. harmoni mellan olika delar i ngt. Politisk, litterär stiltje. För mannens själ / .. blef lifvets stiltje tröttsam. Tegnér (TegnS) 4: 56 (1824). Det var stiltje i bådas inre, aningsfullt lugn, drömmande skymning. Lundegård Tannh. 1: 135 (1895). (I slutet av juli) inträder ett egendomligt stiltje inom fågelvärlden. Fåglar, som man hittills ofta sett och hört, voro nu alldeles som försvunna. FoFl. 1909, s. 24. En formens och rörelsens osvikliga balans och stiltje. Josephson Romant. 33 (1926; i fråga om skulptur). Festen gick raskt framåt utan någon dödsjö eller stiltje. Lindström Blåst. 58 (1928). Det är utomordentligt viktigt att någonting sker, för det har ju nu rätt länge rått en stiltje i poesins värld. OoB 1963, s. 285. — jfr SOMMAR-STILTJE. — särsk. (i sht i fackspr.) om stillastående i fråga om det ekonomiska livet; i sht i fråga om aktie- l. börsverksamhet. Stiltje i affärslifvet. SJ 1: 121 (1906). Dåliga konjunkturer med stiltje och arbetslöshet i de praktiska yrkena. DN(A) 1933, nr 108, s. 2. På tisdagen rådde stiltje på Londonbörsen. Därs. 11/12 1963, s. 21.
-BÄLTE. på hav: bälte (se d. o. 2) l. område l. zon där stiltje råder l. brukar råda; i sht om stilla bältet (se bälte 2 b) l. om vart o. ett av de två områden kring ekvatorn som bildar detta bälte; jfr -område, -region, -zon. De hetaste delarna af (Stilla) hafvet tillhöra stiltjebältet. Verd. 1886, s. 41. Kommer segelfartyget .. in i ett stiltjebälte, komma gifvetvis resorna att betydligt förlängas. VFl. 1917, s. 122. Skall .. (fartyget) Ionopolis genomhinna stiltjebältena innan någon cyklon hinner anfalla från väster? Martinson Kap 27 (1933). Det ekvatoriella stiltjebältet. Pettersson DjuphGåt. 144 (1943). —
-OMRÅDE~020. jfr -bälte; äv. bildl. (jfr stiltje 2). Samtalet .. hade nu .. plötsligt råkat in på stiltjeområde. Berger DärUte 134 (1901). Carell o. Edelstam 145 (1916). —
-PERIOD. period (se d. o. 3) av stiltje; äv. bildl. (jfr stiltje 2). Hornborg Antip. 132 (1915). Östergren (1946; äv. bildl.). —
-REGION. jfr region 1 o. -bälte. NF 15: 554 (1891). Ekvatorialbältet, som .. kallas stiltjeregionen, stilla bältet eller kalmzonen. Hagman FysGeogr. 165 (1903). —
Spalt S 11821 band 30, 1989