Publicerad 1989   Lämna synpunkter
STOCKEN, adj.; anträffat bl. i pl. stockne.
Etymologi
[retrograd bildning till STOCKNA; möjl. dock till STOCKA, v.2, efter mönster av sådana p. pf. som BITEN, DRUCKEN, HUGGEN]
(†) om kroppsvätska: som stockat sig (se STOCKA, v.2 III 1), stockad. När een haffuer lathit ådro, finnes iblandh blodet, åtskillielige wätzsker: somblige watuachtige, somblige sleemachtige och tiocke, somblige stockne. Berchelt PestBeg. A 7 a (1588).

 

Spalt S 12029 band 30, 1989

Webbansvarig