Publicerad 1991   Lämna synpunkter
STOLLA stol3a2, v.3, förr äv. STULLA, v. -ade; o. STOLLAS stol3as2, v. dep. -ades. vbalsbst. -ANDE, -ERI (se avledn.); jfr STOLL, sbst.4
Ordformer
(stoll- (-å-) 1677 osv. stull- 17391753. -a 1734 osv. -as 1865 osv.)
Etymologi
[sv. dial. stolla (i bet. I 1, 2), stulla (i bet. I 1), stollas; jfr nor. dial. stolla, stulla, gå o. klampa (för sig själv), gå o. pyssla (för sig själv); sannol. eg.: gå med styva ben, o. etymologiskt identiskt med nl., lt. stollen, stelna, till den rot (med bet.: ställa, stå l. vara styv o. d.) som bl. a. föreligger i STOLL, sbst.2 — Jfr STOLL, sbst.3 o. adj., STOLLA, sbst.3, STOLLE, sbst.2, STOLLIG]
I. icke dep.
1) (†) röra sig stötigt o. vacklande, stappla l. vingla; särsk. i uttr. gå och stolla, gå o. stappla osv. Han öfwerlastar sig medh brennewijn och dermed om sijder .. långt sedan Gudztiänsten war begynt .. kom stållandess i kyrkian. VDAkt. 1677, nr 73. Ihre (1769; angivet ss. brukligt i Uppl.).
2) stollas (se II); äv. (numera mindre br.) dels: uppträda som en (ömkansvärt) förståndssvag l. förvirrad person o. d., dels med innehållsobj.: hålla på med (ngt) ss. en förståndssvag osv. person, dels oeg. l. förbleknat, i allmänt ringaktande anv.: (till synes) planlöst ställa sig här l. där l. gå hit l. dit. (Eng.) To play the rogue, (sv.) narras, skalkas, stålla, älas. Serenius Aaa 4 b (1734). Hammarberg Herdinn. 54 (1741; om herde). Slutligen trädde hon (dvs. en lantflicka på besök i staden) in genom porten, öfvertygad om att någonting underbart och nytt äfven där skulle möta henne. .. Hva’ ä’ de’ hon där stållar? frågade en kvinna. Arkadius Pakkala 92 (1895). Jag har dansat och stollat, så jag har fötterna i trasor. LD 1908, nr 202, s. 4.
II. (i sht i vissa trakter) dep.: uppträda l. bära sig åt som en (clownartad l. spelat förryckt) lustigkurre l. gycklare, ”tokas”, mer l. mindre hejdlöst l. tygellöst skoja l. skämta l. roa sig; äv. (numera nästan bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat): uppträda (l. gå omkring) som en (ömkansvärt) förståndssvag l. förvirrad person, uppträda som en fåne; särsk. i sådana uttr. som gå och stollas. Ahlman (1865). Det skulle du minsan inte sjelf ha hittat på .. der du stod och stållades utan att säga ett ord. Tavaststjerna Aho Folkl. 92 (1886). Hennes afgrundsande till man gick i Rydets kohage och stollades med änkan. Sällberg Sockenk. 142 (1899). Hon drog åt sig så mycket manligt kött som fanns, men själf bara stollades och gycklade hon. Därs. 145. När själfvaste far din är ute och stollas, kan du välan också? Österling Bäckah. 68 (1909). Att du då jämt skall hålla på och stollas som en kalv! Wester Reymont Bönd. 1: 75 (1920).
Särsk. förb.: STOLLA FRAM10 4. särsk. (†) till I 1, bildl.: fumlande l. klumpigt föra sig l. gå till väga. Serenius Y 1 b (1734).
STOLLA FRÅN. (†) till I 1: stötigt l. vacklande röra sig bort från (ngt), stappla l. vingla ifrån (ngt). Odel Sincl. 87 (1739).
STOLLA OMKRING10 04.
1) (†) till I 1: med stötiga l. vacklande rörelser gå omkring, vackla l. stappla omkring; jfr I 2. Strand NeliSuec. 39 (1753).
2) (numera bl. mera tillf.) till I 2: stollande gå omkring. En liter sirap stollar han omkring med och säger det är frusen konjak. Martinson OsynlÄlsk. 213 (1943).
Ssgr, se stolle, sbst.2 ssgr.
Avledn. (till I 2, II): STOLLERI104, n. handlingen l. verksamheten att stolla l. vara stollig l. bära sig stolligt åt, stollande; ofta oeg. l. mer l. mindre bildl.: tokeri, galenskap, dårskap; i sht i pl. äv. konkretare, om utslag av stolleri (i ovan angiven bet.), särsk. liktydigt med dels: stolligt skämt l. upptåg, dels: stolligt yttrande o. d. Ras, flas galenskaper, stollerier. VDAkt. 1795, nr 170. Stolleri .. (dvs.) löjligt upptåg, lustigt skämt, pusslustighet. Weste FörslSAOB (c. 1817). Nu ska’ du ge dig tillfre’s, Elin lilla, och intet ligga och prata stolleri — sade Lena. Knorring Torp. 2: 149 (1843). Oftast gjorde han stollerier .. Se han kunde aldrig låta bli att tosas med alla han träffade. Engström Adel 48 (1923). Tillsammans med Fakiren redigerade .. (W. Bülow) 1892 den lysande karnevalstidningen Iduna, i vilt stolleri hittills oöverträffad och säkerligen för all evighet oöverträfflig. Fjelner SkMannLd 54 (1935). Du orkar säkert inte höra på alla de där stollerierna (dvs. stolliga berättelser) nu. Rheyneuclaudes Mackenzie Whisk. 190 (1950). särsk. i uttr. på stolleri, på skämt l. skoj. Han gjorde, sade det bara på stolleri. Weste FörslSAOB (c. 1817).

 

Spalt S 12097 band 31, 1991

Webbansvarig