| Publicerad 1991 | Lämna synpunkter |
1) som kännetecknas av (hög grad av) spänning l. tension (åstadkommen gm sträckning l. dragning l. åtdragning kring ngt o. d.), (hårt) spänd l. utspänd l. åtsittande l. styv l. snäv o. d. Ha ett stramt drag kring munnen. Ett stramt leende. Bonden drogh stramm kädhen (som apan hade om halsen). Bureus Suml. 39 (c. 1600). Hr Coxwell .. (rapporterade) att (luft-)balongen i följd af luftens utomordentliga förtunning började bli mycket stram. UB 2: 145 (1873). För stramma strängar låta inte länge. Granlund Ordspr. (c. 1880); jfr LÅTA II 5. Högra handen håller strama bågen, / härdad pil i vänstra handen vilar. Lindqvist RysslSång II. 1: 34 (1934). Strama veck låg djupt ingrävda vid kaptenens munvinklar. Kjellgren Smar. 23 (1939). TNCPubl. 66: 224 (1977). — särsk.
a) om klädesplagg: (hårt l. tätt) åtsittande, snäv (se SNÄV, adj. 2); äv. i utvidgad anv., om ngt som kännetecknar klädesplagg. Lindfors 2: 625 (1824). Schulthess (1885; om byxor). Han kunde omöjligt föreställa sig själv i den strama uniformen. Krusenstjerna Fatt. 1: 148 (1935). FeminaMånMag. 1983, nr 1, s. 19 (om silhuett hos jacka).
b) i utvidgad anv.: som är hårt åtdragen l. sitter hårt l. tätt; särsk. ss. adv. (jfr c). De båda stramt mot hvarandra stötande stångändarne. TT 1894, M. s. 82. Sillen är mycket noga sorterad och stramt packad. GHT 1895, nr 215 B, s. 1.
c) ss. adv. (jfr b); ofta motsv. a. Hon bar håret stramt tillbakakammat i nacken. Stramt sittande byxor. Ansiktet hade en stramt skuren profil. (Slejferna) knytas öfver bröstet, men ej stramt utan så att de falla nedåt. Portf. 1851, s. 24. Han märkte ej .. att han ständigt spänt bågen stramare och ständigt stält målet högre, begärt mer och mer. Ahrenberg Stockj. 144 (1892). Hudarna spände jag stramt som trumskinn. Söderhjelm Ingstad Pälsjäg. 229 (1932). (Klänningen) sitter stramt på henne. Johnson Här 168 (1935).
2) om person (jfr 3), i fråga om kroppshållning: rak o. mer l. mindre spänd l. styv l. stel; äv. om djur l. om ngt sakligt (t. ex. kroppshållning l. kroppsväxt). Stram i ryggen som en gardesofficer. CVAStrandberg 1: 293 (1868; om trädstam, i bild). Hedenstierna FruW 231 (1890; om hästar). Wirsén Fur. 61 (1896; om pelare). Jag .. stod så stram jag kunde skyldrande med sabeln. Adelsköld Dagsv. 1: 186 (1899). En planta med .. stramt kraftigt strå. UtsädT 1902, s. 179. Där funnos åttioåringar, som, litet knästyft visserligen, med stram krigshållning gjorde sin marsch och hälsade sin gamla fana. SvD(A) 8/7 1913, s. 4. Stram och militärisk, med sin blåa hjälm på huvudet, står .. (stormhatten) på vakt i trädgårdsrabatterna. Hewe VälsignVäxt. 80 (1939). Stram och stel satt han där och doppade och drack och tog emot glåpord av bröderna för sin fina klädsel. Martinson BakSvenskv. 60 (1944). — särsk.
a) om givaktställning l. om honnör (se d. o. 4): kännetecknad av resp. utförd under stram kroppshållning (o. i strikt överensstämmelse med reglerna); jfr 3. De unga ha nog svårt att gå i riktigt stramt ”gif akt”. Tengström Kipling Sold. 10 (1899). Han var iförd kadettuniform och gjorde vid inträdet stramt ställningssteg. Beckman NedrÄmb. 114 (1937). (Konstapeln) gjorde en snabb, stram, ungdomlig honnör. Karlzén BlåNov. 156 (1951).
b) ss. adv. Med .. blicken så stramt fästad på det hon hade för händer, som om verldens väl berott på att arbetet blef godt. Benedictsson FruM 377 (1887). På bocken sitta stramt raka kusk och betjänt. Berger DrömHelv. 236 (1906).
3) om person (jfr 2), i fråga om karaktär o. yttre uppträdande: som intar l. kännetecknas av en avmätt l. reserverad l. kylig (o. stundom mer l. mindre stolt l. högdragen l. överlägsen; jfr a) attityd; avmätt l. reserverad l. kylig (o. högdragen osv.); äv. med inbegrepp av 2, med tanke på rak l. anspänd kroppshållning; äv. om ngns sätt o. d.: som präglas av en sådan attityd. Vara stram av sig (ngt vard.). Du är särdeles stram nu för andra gången i dina kritiker om Upsala så kallade nöjen, musik m. m. Geijer Brev 327 (1839). Jag kom in i salen till din mamma, men hon var vådligt stram .. och sa att du inte hade tid att ta emot besök, du skulle spela öfver. Lundquist Småfl. 4 (1891). Öfverstelöjtnant Schwarze, en gammal, stram, plikttrogen militär. VL 1893, nr 232, s. 3. (F. V. Vesterberg) hade ett mycket barskt och stramt sätt att umgås med sina sockenboar. Hagström Herdam. 1: 496 (1897). (F. Meldahls) strama hållning gentemot nyare konstströmningar. Sandblad Trulson 55 (1944). Gyllensten Grott. 42 (1973). — särsk.
a) i utvidgad anv.
α) (mindre br.) övergående i bet.: högfärdig l. högmodig l. ”styv i korken” o. d.; särsk. i uttr. stram för l. över ngt. Kom med and have a drink with us (dvs.: o. ta en drink med oss) — hvarför inte det då, ä ni strama, era bönhasar? Engström Lif 177 (1907). Den där båten, han hadde, den va han någe stram över. Sparre Kryss 87 (1920). Jag har ingenting att vara stram för! Söderberg HårfrUppass. 18 (1925).
β) (mindre br.) i uttr. hålla sig l. vara för stram att göra ngt, hålla sig l. vara för god (se d. o. 2 a ε) att göra ngt. En hel del bekanta Stockholmsfirmor äro representerade (på utställningen), och storindustrien har i allmänhet icke hållit sig för stram att delta. VL 1907, nr 122, s. 4. Det skall nog ordna sig, bara du inte är för stram att låna som vi andra gör. Wägner Norrt. 130 (1908). Ramberg Svarta 77 (1911: hålla sig).
b) ss. adv. Finansmannens fru hälsade stramt. Torpson Eur. 1: 68 (1895). Håll sin ogudaktiga mun, Müller, sade mamsell Qvist stramt. Oterdahl Borgarh. 381 (1913). Han är den siste att stramt dölja sig bakom sina verk. ÅbKristHum. 1964, s. 158.
4) i överförd l. mer l. mindre bildl. anv. av 1—3, om ngt sakligt; utom i a—e särsk.: som kännetecknas av en spänd l. styv l. rak (o. spänd l. styv) hållning l. karaktär l. som kännetecknas av en avmätt l. reserverad l. kylig (o. högdragen l. överlägsen) attityd o. d. KrigVAH 1890, s. 68 (om exercis). Skogshorisontens linje, hård och stram, / mot gråkall himmel jordens slut markerar. Janson MHfors 23 (1913). Då man gjorde sin första högvakt och i stram parad förde sina gossar genom Stockholms gator. Nyström Pers. 196 (1925). Återhållet och stramt självförtroende. GHT 1944, nr 178 A, s. 9. — särsk.
a) i fråga om återhållsamhet l. tillbakahållande l. (frivillig l. avsiktlig) begränsning l. åtstramning av ngt o. d.: återhållsam o. d.; i sht i α—γ. En stram harmonika är det, som ljuder. Bååth NDikt. 75 (1881). särsk.
α) om livsföring l. livsstil: kännetecknad av (mer l. mindre frivillig) återhållsamhet i uppställda krav, enkel (se d. o. 7 e) l. spartansk o. d.; jfr β. En stramare livsstil är vad svenska folket behöver. DN(A) 1940, nr 310, s. 4. Turistföreningen var född i en krets, som skydde bombasm, som höll en stram livsstil, andligen och lekamligen. TurÅ 1945, s. 319. En stramare livsföring. SvHandordb. (1966).
β) i fråga om ekonomi: som kännetecknas av ekonomisk åtstramning l. återhållsamhet o. d. De rådande strama penningkonjunkturerna. VL 1907, nr 298 A, s. 4. (Uppbyggnads)-arbetet (i Finl.) fortsättes trots en stram ekonomi, en viss brist på material och brist på arbetskraft. SvD(B) 1943, nr 186, s. 5. Ännu stramare kreditmarknad. DN(A) 29/12 1963, s. 15.
γ) i fråga om stil i muntlig l. skriftlig framställning l. i arkitektur l. konstnärlig framställning l. estetiskt avseende o. d.: som kännetecknas av återhållsamhet l. sparsamhet l. enkelhet i sitt utseende l. sin form l. i framställningen (i sht i bruket av stilmedlen), enkel o. koncis (o. i strikt överensstämmelse med god l. gällande smak) l. stilmässigt tuktad l. strikt l. sträng l. kärv (se KÄRV, adj. 9 c); särsk. motsatt: överlastad. Tragedien med dess strama, koncentrerade form. Koloriten i hans målningar är kärv och stram. Tidskriften har nu fått en stramare redigering. Möbeltygerna i kollektionen uppvisar strama mönster och färger. Stilen i boken är stram. Kompositionen (i dramat) har blifvit stramare, enklare och mera öfverskådlig. NordT 1881, s. 346. Midt i lustgården reser sig .. en stram hvit byggnad. Strindberg Fagerv. 9 (1902). Trapphuset (i Gustavianum i Uppsala) med dess slottskaraktär och enkla, strama stil. KatalUtstÄKyrklKUpps. 1918, s. VII. SvD 22/5 1921, Söndagsbil. s. 4 (om klänning). Vetenskapligt skolade hjärnors strama saklighet. Olsson BlåsStorm 45 (1930). Gyllensten Grott. 91 (1973). särsk. ss. adv. (jfr e slutet, f). FinT 1888, 2: 245. (Rummet var) möblerat i hans egen smak, sobert och stramt elegant. Wändahl Stud. 29 (1929). Denna stramt skrivna novell, där vart ord på pricken fyller sin uppgift. Norling Mänskl. 232 (1930). SvD(B) 1947, nr 318, s. 14.
b) (numera mindre br.) i fråga om förhållanden på börsen (se BÖRS, sbst.2 2), om aktiekurs l. börs(tendens) o. d.: fast (se FAST, adj.1 14 h); äv. om vara med tanke på dess börspris. London den 9 aug. Socker stramt, raffinad, goda affärer, delvis 1/4 högre. AB 1890, nr 183, s. 4. SD 1894, nr 248, s. 6 (om penningmarknaden l. valutamarknaden). Öppningskursen för Gränges var 4 kr. lägre i 334:—, men slutkursen var en aning stramare i 335:— à 336:—. SvD(A) 19/1 1928, s. 16. Tendensen för obligationer åter stramare. Därs. 1930, nr 65, s. 16. Onsdagsbörsen slutade stram. Därs. 27/10 1938, s. 20. En aning stramare ton rådde i dag vid Wall Street. SvD(B) 1944, nr 237, s. 12.
c) som kännetecknas av höga krav på strikt lydnad l. följsamhet gentemot uppställda regler o. d., som ger intet l. obetydligt rum för avvikelser l. fritt handlande (efter eget skön), hård (se d. o. 8) l. sträng l. strikt. Kapitalmarknaden ställdes under stram kontroll. Roos Skugg. 362 (1891: de stramaste dogmer). Islams strama, religiösa formalism. Lindberg Hârûn 137 (1900). Lidman Blodsarv 317 (1937; om disciplin). Stramare politik mot kommunismen i Förenta Staterna. GHT 1947, nr 1, s. 20.
d) (numera föga br.) stramad (se STRAMA, v. 3 c), instramad. Grönberger Hvitbet. 29 (1872; om prov).
e) [jfr c] i pl., i förb. med tyglar (ngn gg äv. tömmar), i bildl. uttr. betecknande att ngn l. ngt behandlas med (yttersta) stränghet l. med hård disciplin o. d.; särsk. i uttr. hålla ngn i strama tyglar, äv. hålla l. sköta ngt o. d. med strama tyglar. (Skådespelerskan) har tillräckligt af fantasi och inspiration, men fantasien hålles med strama tyglar af förståndet, af reflektionen. Idun 1890, s. 230. Nog kunde han hafva styrt med mindre strama tömmar. Hagström Herdam. 3: 562 (1899). Han var en despotisk herre, som skötte det stora godset med strama tyglar, på gammaldags maner. Sparre Gård. 11 (1928). Han höll barnen i strama tyglar. SvHandordb. (1966). särsk. ss. adv. (jfr a γ slutet, f). Regeringen gaf alls inte efter, såsom studenterna hade hoppats, tvärtom drog den stramare till tyglarna. Rönnberg NastSav. 51 (1901). Hålla (ngn) stramt i tygeln. Östergren (1947).
f) ss. adv. (jfr a γ slutet, e slutet); ofta motsv. c. I Andra kammaren hafva partibanden varit mera stramt åtdragna. VL 1893, nr 14, s. 2. Landet styrdes stramt af en militärbefälhafvare. HT 1899, s. 269. Lovisa Ulrika var född och uppvuxen i Europas stramast organiserade militärmonarki. Jägerskiöld LovisaUlr. 127 (1945). Gullberg Terzin. 18 (1958).
5) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om lukt: frän l. kärv; särsk. ss. adv. Ur (den döda) fålens näsborr ryker / Det stramt som fukt ur grafven. Bååth NDikt. 148 (1881).
(2) -LED. anat. led (se led, sbst.1 1) som har obetydlig rörlighet (kan röras högst 5°). Hartelius Anat. 37 (1867). —
(1) -SKUREN, p. adj. (stram- 1931—1947. stramt- 1947) stramt skuren (se skära, v.2 10, 12 b β α’). TurÅ 1931, s. 30 (om rock). Östergren (1947; i pl., om anletsdrag). —
(1) -SPÄND, p. adj. stramt spänd. Fröding Eftersk. 2: 200 (c. 1898, 1910; om klänningar). Almqvist Comfort Routl. 268 (1913; om metalltrådar).
B (mera tillf.): STRAMT-SKUREN, se A.
1) till 1. Odenius 2Celsus 110 (1906). Större stramhet det gav och stadga åt seglen. Lundström Sjöfr. 74 (1929). Där fanns en stramhet över kindmuskulaturen. Balderson Harps. 105 (1969).
2) till 3. NordRevy 1895, s. 287. De tyska polisofficerarnas bestämdhet och stramhet. Krusenstjerna Pahlen 7: 398 (1935). DN(A) 27/11 1964, s. 2.
3) till 4; utom i a—c särsk. motsv. 4 a α, b. Klint (1906). På eftermiddagen tog .. köplusten till igen med åtföljande stramhet i kursnivån (på aktier). DN(B) 1933, nr 106, s. 10. Karolinsk stramhet i livsföring och tjänstenit. HT 1950, s. 76. Gyllensten Grott. 270 (1973). särsk.
a) motsv. 4 a β. PT 1892, nr 4 A, s. 3. Stramheten i penningemarknaden. NDA 1913, nr 69, s. 1. SDS 9/2 1990, s. A2.
b) motsv. 4 a γ. TT 1900, Byggn. s. 21. Det som närmast slår en i Lindorms form är kanske rytmens stramhet. Hedén 5: 256 (1922, 1927). Hela .. (skyskrapans) enkelhet, överskådlighet och stramhet är rent antik. Därs. 135 (1924, 1927).
STRAMNA, se d. o.
Spalt S 12502 band 31, 1991