Publicerad 1991 | Lämna synpunkter |
STRINGER striŋ4er l. med mer l. mindre genuint engelskt uttal, r.; best. -n; pl. stringrar (TT 1942, Skeppsb. s. 101 osv.), äv. (numera bl. mera tillf.) -s (TT 1902, M. s. 62, Nilsson Skeppsb. 122 (1932)).
(i fackspr., särsk. flygv. o. skeppsb.) om förstyvande l. förstärkande, av plåt bestående profil l. profiljärn i plåt på ett fartygsskrov l. en flygkropp, löpande på längden mellan tvärgående spant; äv. om långskepps gående förstärkning i fritidsbåt. TT 1902, M. s. 62. Stringer, (dvs.) balkvägare av järn, vinkeljärn eller bulbjärn, som uppbär däcksbalkar i långskeppsriktningen eller är fastnitad i slaget som långskeppsförstärkning. Stenfelt (1920). Tidigare .. förstärktes spanten medelst kontraspant .. Därjämte uppstyvades fartygssidan av långsgående vägare eller, som de med ett engelskt låneord kallas, stringers. Nilsson Skeppsb. 122 (1932). (En typisk vingkonstruktion av ett modernt stridsplan) är uppbyggd av spryglar eller spant samt stringrar och bommar. TT 1942, Skeppsb. s. 101. Stringer (dvs.) långskepps gående förstärkning i en båt — vanlig i plywoodbåtar. Rydholm (1967). — jfr SIDO-STRINGER.
-STRÅK. stråk av stringerplåtar. Däcksstringerplåt .., däcksplåt i stringerstråket, som ligger närmast fartygssidan. SohlmanSjölex. 157 (1955). —
-VINKEL. [av eng. stringer angle] vinkeljärn som förbinder stringerplåt med bordläggning. Nilsson Skeppsb. 148 (1932). (Däcksstringerplåtar) fästas till fartygets bordläggning genom svetsning eller vid nitad konstruktion med vinkelprofiler (stringervinklar). SohlmanSjölex. 157 (1955).
Spalt S 12706 band 31, 1991