Publicerad 1991   Lämna synpunkter
STRINGERA striŋge4ra (uppgift om alternativt uttal med -nj- hos LoW (1889)), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr ä. t. stringieren o. ä. eng. stringere (i bet. 4); i bet. 13 av lat. stringere, kort avfatta (tal o. d.), sammandraga, avskära, åtstrama, åtsnöra, draga (ett vapen o. d.), i bet. 4 av it. stringere, binda, av lat. stringere (se ovan); rotbesläktat med STRÄNG, sbst. — Jfr STRIKT, STRINGENDO, STRINGENT, ävensom STRÄNGERA]
1) (numera knappast br.) kort avfatta (skrivelse o. d.), sammandraga; förkorta. AOxenstierna 13: 426 (1635). (Sv.) stringera .. (t.) stringieren, eng zusammenziehen, streifen. Auerbach (1913). Stringera .. (dvs.) sammandraga, avfatta kort. Bergström Språkm. (1915). Noreen o. Warberg (1944).
2) (†) i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv., = STRINGENT. Stringent eller Stringerande, bindande, eftertrycklig, sträng. Ekbohrn (1868).
3) (†) om ryttare: spänna o. räta upp (bålen). Slår hästen: så tilsluter Ryttaren sina lår, stringerar bålen, och gör tygeln verksam genom hela armens åtgärd til hufvudets uplyftande. KrigVAH 1828, s. 19.
4) i fråga om icke fysisk påverkan: klämma åt l. ekonomiskt pressa (ngn l. stad o. d.); införa restriktioner för l. inskränka (ngt) o. d. Bårgo haffwer warit en wacker (dvs. präktig l. blomstrande) stadh, men nu genom Tiärehandelen stringerat. RARP 4: 179 (1649). Uthi Stadgan påminthes, att synas skulle wara förswårt allt för myckit stringera Gudztiensten för the främmandhe. Därs. V. 2: 187 (1655). M(agister) Flachs(enius): At upbördzmän stringeras till wisse terminer med alfwar och åtskillige åhrs räntor icke confunderes. ConsAcAboP 3: 326 (1669). Jag kan intet uti mitt samwete låta öfwertyga mig, at jag .. skulle i det ringaste mål hafwa gifwit Deras Excellencer någon orsak til misztroende til min Person, som wore jag intet sufficient nog, at förestå Förswarswerket å Norska sidan, utan at stringeras at hålla mig til General Mörners och Gref Lewenhaupts ompröfwande uti de operationer och desseiner som de pröfwa. MStenbock (1712) hos Loenbom Stenbock 3: 282.
5) (†) binda l. låsa (motståndarens värja o. d.) vid fäktning; (anfalla l. attackera motståndare o.) göra undanmanöver så att en blotta uppstår. Porath Pal. 1: A 1 b (1693). Så är dett och nödwändigt, att du (dvs. den fäktande) så wäl i stringering som stöten blifwer patron öfwer din Klinga och förer henne på Finte sätt. Därs. E 1 a. Gör nu en retirade, var ferm i cavation! / Om han stringerar der, gif honom ej pardon! Lannerstierna Vitt. 13 (1777).
6) (†) i uttr. stringera på ngt, lägga vikt vid ngt. Eliest så hafwa Commissarierne wedh Lawa bekommit H: K: M:tz resolution om Titulen, att dee intet så hårdt deropå Stringera skole, uthan skrida til hufwudh Actionen med Stoorförstens deputerade, det dee och giordt hafwa. BrevStiernhielm 239 (1652).

 

Spalt S 12706 band 31, 1991

Webbansvarig