Publicerad 1993   Lämna synpunkter
STRÖVLING, r. l. m.; pl. -ar (BtÅboH I. 13: 313 (1638), KlädkamRSthm 1760, s. 109) l. -er (Ekeblad Bref 2: 427 (1658: ströfflinge, pl.; rättat efter hskr.)).
Ordformer
(streffling c. 1635. stroffling 1659. ströffling 16371719 (: Tussians Ströfflingar, pl.). ströfling (-gh) 16401760)
Etymologi
[sannol. av en i lt. icke anträffad motsvarighet till mlt. strȫflinge, pl., slags strumpor av tyg att bäras under benkläder, till strȫifen, stroifen, draga skinnet av djur (se STRÖVA) o. då eg. med bet.: ngt som drages på o. av; formen streffling sannol. av t. streifling, äv. streifen, snudda vid, stryka, draga av (se STRÖVA)]
(†) om en för anv. utanpå strumpor avsedd, med hel fot (se d. o. 2) l. med hälla under hälen försedd, upptill vidgad, ofta trattliknande (fot- o.) benklädnad av tyg, stövelstrumpa; möjl. äv.: byxor (för anv. i skog o. mark); i sht i pl.; jfr DAMASK, sbst.2 (Sv.) Streffling .. (lat.) Tibiale. Schroderus Dict. 72 (c. 1635). (Sv.) Ströflingar (lat.) Campestre, campestre sericum. Linc. (1640). Scharlaken till Iackan och ett Par Ströflingar. KlädkamRSthm 1645, s. 52 b. Ett Par hwite Strofflingar af Sarss. BoupptSthm 12/8 1659, nr 93. 2. p(a)r Röda Ströflingar, medh Sölfwer Galoner. Därs. 1680, s. 80 a (1673). 1 p(a)r Ströflingar af Tussian. KlädkamRSthm 1760, s. 109; jfr: Över strumporna bars (på 1600-talet) bas à bottes, stövelstrumpor (”strövlingar”) av lärft; dessa var antingen försedda med hel fot eller utrustade med bara en stropp under hålfoten och bredde överst ut sig till breda trattar, kantade med spets som vällde ut över stövelskaften. Adlerberth Boucher 255 (1970). — jfr REDGARNS-STRÖVLING.

 

Spalt S 13117 band 31, 1993

Webbansvarig