| Publicerad 1993 | Lämna synpunkter |
STUPA stɯ3pa2, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
1) (förr) (på schavott uppsatt) spö- l. skampåle vid vilken delinkvent bands l. kedjades fast för att utsättas för offentlig vanära o. hudstrykning l. spöslitning o. vid vilken en tavla med brottsling(ar)s namn ofta spikades upp o. d.; ofta med tanke enbart på hudstrykning osv.; äv. i utvidgad anv., närmande sig l. övergående i bet.: stupstraff; jfr KÅK, sbst.1, SKAMPÅLE, STOCK, sbst.1 2 m. Ær .. (hustrun som stulit) m(edh) barn tha skal hon alenest fforswerie staden, ær hon icke m(edh) barn tha miste hudene wijd stupone och forswerie och stadh(e)n. OPetri Tb. 28 (1524). Denne gamble råfferschann Elinn haffuer .. nött och förtärt huad .. (tjuvarna) stulit haffue .. (Dessutom har hon) hullit .. et förargeligit lefuernne vthi sit hws medh desze tiuffgåszar .. hwarföre bleff honn dömpd at quastas widh stupann wäl hart androm till exsempell. 3SthmTb. 6: 173 (1606). Om the, som med penninger kunne lösa [sig] frå stupen, skole vara infames? RP 4: 101 (1634). Att hans (dvs. den dömdes) nampn skal neglas vidh stupen, är efter Hofrättens process. Därs. 12: 246 (1647). Ther någor ogierningzman effter domb kommer att hudstrykias af skarprättaren wid stupona eller kåken .., ther bör han och ährelös wara. FörarbSvLag 5: 411 (1714). Utställande vid .. stupan (skampålen) som skamstraff omtalas i sv. rättspraxis .. från slutet av medeltiden. KulturhistLex. 15: 397 (1970). särsk. i sådana uttr. som stå för l. vid stupan, ställa ngn vid stupan, förr äv. till stupan, stå (bunden o. undergå hudstrykning) resp. ställa (o. binda o. hudstryka) osv. ngn vid stupan i allmänhetens åsyn (ss. skamstraff); äv. i utvidgad anv., i uttr. döma ngn till stupan, förr äv. stupo, döma ngn till hudstrykning vid spöpåle; äv. bildl. slå ngn vid l. till l. å stupan l. i stupa, se SLÅ, v. I 43. Tÿ wart samme tiwff (ept(er) th(et) th(e)r war ingh(e)n som klagade paa ho(nom)) dømder aleenest til stupone och bleff saa driffwen aff bÿ. OPetri Tb. 13 (1524). Epther .. Eskil kunde Jcke friia sigh (för stöld) .. bleff han dömd till stupo Och Mista båden oronen, Eller Och, vtt geffua, tugsen marck. EnköpTb. 171 (1575). Han skal stå widh stupona för så mykit folk, och ther vthropas hans skalckastycker. PErici Musæus 5: 150 b (1582). BtÅboH I. 4: 48 (1629: ”stå för stupane”). (Den oärlige gäldenären måste) icke allenast för oährligh uthroopat warda, utan ock stellas wijdh stupona een tijdh och sedan förwijsas landet. RARP 4: 632 (1651). Livijn, som alltid hade starka ord, förklarade att Geijer borde ”ställas vid stupone för det han understått sig att med en trångbröstighet utan like stympa, omskrifva och snöpa Thorild”. (Schück o.) Warburg 2LittH 3: 487 (cit fr. c. 1825). Straffet att stå vid stupan el. stocken har säkert alltid följts av hudstrykning, även om detta ibland ej direkt utsades. KulturhistLex. 17: 351 (1972).
-STOCK, se d. o. —
-STRAFF. (stupe- 1620) straff bestående i att delinkventen under en viss tid fick stå (fastbunden) vid stupan o. undergå hudstrykning (i Sverige officiellt avskaffat 1841); jfr stock-straff. 3SthmTb. 12: 216 (1620).
B (†): STUPE-SLÅ, -STRAFF, se A.
Spalt S 13303 band 31, 1993