| Publicerad 1993 | Lämna synpunkter |
STUTA, stɯ3ta2, v.3 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (se avledn.).
(om ä. förh.)
1) ge (ngn) stut (se STUT, sbst.3 II). (Sv.) Stuta, (lat.) plagas infligare. Aurivillius Cog. 23 (1693). Straxt hördes här ett jämmerskri / Som då en pojke stutas. Stiernstolpe Blumauer 1: 53 (1813). Men nu bär det rent af åt fanders, / Ty czaren vill knuta mig / Och kejsarn vill stuta mig / .. Och Nilla vill dänga mig! Braun Carol. 58 (1844). Om en junior .. hade försenat sig .. skuffades han skämtvis in emellan inferiorernes bänkar .. under rop: ”hugg i steken”, hvarvid desse egde rätt att stuta honom. NIllT 1872, s. 110. Becky .. kunde (knappast) afvakta skolans början; så otålig var hon att se Tom ”stutad” för den nedfläckade läseboken. Lipmanson Clemens TomS 138 (1877). Med minen af en nyss stutad skolpojke. Sundblad Ups. 314 (1884). Att stuta långa oregerliga räklar var också inte en lätt sak. Wulff 80År 95 (1926).
2) i mer l. mindre bildl. anv. av 1; jfr STUT, sbst.3 II a, d. Wisa mig någon literat [som] twungits at wara lärd; alla regenter hafwa sökt upmuntra dem, men ej twinga; wähl sätta af dem, som ej giöra godt, men ej stuta. CvLinné (c. 1745) hos Fries 2Linné 2: 189. Schverinska saken gör mig litet bekymmer, men Vallmoden och Vegesack, måste väl ej låta stuta sig som skol-gåssar. Leopold (SVS) II. 5: 132 (1813). På tryckfriheten skall girigt prutas, / socialisterna skola stutas / och statueras exempel på. Fröding ESkr. 1: 35 (1888). När sedan linet togs i tu med och det bråtades och skäcktades och stutades blånor, var det en tilldragelse av största vikt. Lagergren Minn. 1: 28 (1922).
Spalt S 13343 band 31, 1993