| Publicerad 1993 | Lämna synpunkter |
STYRBORD sty4rbωrd, äv. sty3r~bω2rd (stýrbòrd Dalin), sbst. o. adv.; ss. sbst. n. (Hiärne Berghl. 436 (1687), VFl. 1922, s. 12) ((†) m. Lindfors (1824)); best. (numera knappast br.) -et (LoW (1911), VFl. 1922, s. 12).
I. sbst. sjöt. höger sida på ett fartyg (sett från aktern mot fören); motsatt: babord. Hiärne Berghl. 436 (1687). Allt som löst var kastades från styrbord ned i babord. Wetterhoff Skog 2: 11 (1887). Långt nedom styrbord kunde vi skönja fyren och inloppet till hemviken. Sparre Fyrmäst. 35 (1920). Rydholm (1967). — särsk.
a) med gen.-förbindelse för att beteckna ngt ss. tillhörande ett fartygs högra sida l. beläget till höger om fartyget. Styrbords lanterna, propeller, sida. På styrbords låring, se LÅRING. Rangera flottan på styrbords bidevind linie. Möller (1790). (De skeppsbrutna) sutto .. fastklamrade vid styrbords reling. Hillman SpNov. 172 (1896). (Styrmannen) tyckte sig skönja konturerna af ett segel mot horisonten alldeles intill styrbords bog. LD 1907, nr 83, s. 3. Styrbords ankare. SvHandordb. (1966). — särsk.
α) i uttr. gå l. ligga l. segla för (förr äv. med) styrbords hals(ar) o. d., se HALS 8 b. Segla .. med Styrbords Hals. Hauswolff Nav. 292 (1756). Magnus seglade för styrbords hals och hade rätt till väg. Hesslind Sista 122 (1974).
β) i uttr. styrbords vakt, i sht förr äv. kvarter, om den avdelning av ett större fartygs besättning som har till uppgift att göra vakttjänst på styrbords sida. På örlogsfartygen är manskapet vanligtvis indeladt uti tvenne qvarter: Styrbords och Babords .. På handelsfartygen är halfva manskapet skiftesvis på däcket och kallas Styrbords och Babords vakt. Ekbohrn NautOrdb. 224 (1840). SvHandordb. (1966).
γ) (vard., skämts.) i oeg. l. allmännare anv. för att beteckna att ngt har avseende på l. är beläget på l. vid l. i höger sida l. del (av ngt). Han bar marskalkstafven i miniatyr bredvid snusdosan i styrbords byxficka i form af pängar. Engström 5Bok 142 (1910). (Han) satt på aktertoften med den svartbrända snuggan i styrbords mungipa. Sparre MorElg 114 (1918). (Han) vilade på årorna och grävde efter mässingsdosan i styrbords byxficka. Dens. LjugJ 108 (1921).
δ) ss. förled i ssgr för att beteckna ngt ss. tillhörande ett fartygs högra sida l. beläget till höger om fartyget.
b) föregånget av prep. för att beteckna riktningen l. läget; särsk. i uttr. åt l. från styrbord, åt l. från höger. (Eng.) The ship has a lust to one side, (sv.) skieppet har en slagsida, wil hålla öfwer styr- eller bag-bord. Serenius Rrr 1 a (1734). Wallenberg (SVS) 1: 251 (1771: åt; i bild). Möta twå ångfartyg hwarandra, ware sig uti öppen sjö, inlopp, flod eller kanal; wike hwardera, under hwad wind, wäderlek och strömgång det wara må, alltid åt styrbord. SPF 1859, s. 382. 2UB 9: 579 (1906: från). Ruin Drömsk. 73 (1951). — särsk.
α) [jfr t. an steuerbord] i uttr. om styrbord.
α’) på l. i fartygets högra del l. sida. Rosenfeldt Tourville 5 (1698). Storseglet hissas om styrbord och focken om babord. Christenson MarSlup. 8 (1914). Samtliga här nämnda skepp styrdes med en styråra (ett sidoroder), anbragt akter ut om styrbord och till formen liknande en åra. Hägg Segel 16 (1935).
β’) på höger sida (sett från fartyget); till l. åt höger. Månsson Siöb. 7 (1644). (Vi färdades) på Ishavets oroliga vatten med Finnmarkens trista, enformiga kust om styrbord. Lindström JTengbÖ 9 (1923). Land om styrbord! SvHandordb. (1966).
β) (†) i uttr. på styrbord, på höger hand (sett från fartyget). Wenden var oss under hela vägen på styrbord. Porthan 5: 91 (c. 1790).
γ) (†) i uttr. i styrbord = b α α’. Rajalin Skiepzb. 210 (1730). Amiral-skeppet St. Eric hade .. månge skytt (dvs. kanoner) både i Styrbol och Babol. 1VittAH 1: 229 (1755).
II. adv.
1) (styrbord) på l. åt höger sida (sett från fartyget); till l. åt höger. Triewald Konst. 69 (i handl. fr. 1731). (Kanonbåten) girade .. hårdt styrbord hän och satte kurs sydvart. IllMilRevy 1898, s. 101. Ändra kursen tre streck styrbord. Fredricson Res. 230 (1940). Styra styrbord. SvHandordb. (1966). — särsk.
a) i uttr. styrbord l. styrbord med rodret o. d., ss. kommandoord till rorsmannen l. till den som övervakar styrningen, innebärande att fartyget skall svänga till höger; förr äv. betecknande att rorpinnen skulle föras åt höger, vilket förorsakade fartygets vridning åt vänster. Roswall Skeppsm. 1: 20 (1803). Enligt å brittiska fartyg brukligt roderkommando, som härstammar från den tid, då roderkult användes, har kommandot ”styrbord” avsett rattens vridning åt vänster och kommandot ”babord” dess vridning åt höger. Lang FinlSjör. 49 (1932). (På svenska fartyg skall) därest fartyget gör fart framåt, en order innehållande ordet ”styrbord” eller ”höger” .. givas allenast, när avsikten är, att ratten, rodret och fartygets förstäv samtliga skola röra sig åt höger. SFS 1932, s. 1235. Styrbord med ro(d)ret! Östergren (1949).
b) i uttr. styrbord om ngt, till höger om ngt. Gå Styrbord om ett fartyg. Konow (1887). SvHandordb. (1966). — särsk. (vard., skämts.) i oeg. l. allmännare anv. (jfr c). Tittar jag opp åt bramtoppen, får jag skratta åt Utkiken, hvilken ropar, at han ser en seglare babol om solen, eller styrbol om näsan. Wallenberg (SVS) 1: 204 (1771).
c) (vard., skämts.) oeg. l. allmännare. Fyra Timmermän gingo på honom (dvs. hajen) med yxor, och öpnade stora stycke-gluggar, både babol och styrbol, hvarutur bloden strömmade. Wallenberg (SVS) 1: 214 (1771). I våra Tenerifa-korgstolar styrbord i kampanjsalen trifvas vi bäst. Melander Långtur 181 (1896).
2) (styrbords) [sannol. bildat efter mönster av andra adv. på -s (t. ex. BAKLÄNGES, HALV-VÄGS, HIN-SIDES, INOM-BORDS); jfr äv. t. steuerbords] till l. åt höger; på höger sida. VadViVeta 5: 49 (1925). Wilemzoon lade roderstången dikt styrbords. Hemberg Minn. 255 (1936).
(I a α) -HALS. styrbords hals; särsk. i sådana uttr. som driva l. ligga l. segla för (förr äv. med) styrbordshalsar, segla bidevind med vinden in från styrbord; jfr hals 8 b; i sht i pl. Rosenfeldt Tourville 5 (1698). Serenius Rrr 1 a (1734: drifwa med). Skeppet ligger med styrbords-halsar. Möller (1790). Å alla segelfartyg bör, då de wid inträffande tjocka segla för styrbordshalsar, blåsas i horn, samt då de gå för babordshalsar ringas i klockan. SPF 1858, s. 231. I den båten lärde jag mig litet af segling och lärde mig att snåla med styrbordshalsarne. Engström Bläck 117 (1914). —
-LAND. om det land(område) som farkost har om styrbord; i sht i sg. best. (Männen rodde) ut från Asplunds båtbrygga .. följde sedan styrbordslandet och stucko ut på fritt vatten vid Rommelskär. Sparre SkeppJub. 73 (1917). Lindström Kastv. 74 (1931). —
-LANTERNA. lanterna visande grönt ljus o. som enl. sjövägsreglerna skall föras på ett fartygs styrbordssida från solnedgång till soluppgång. SFS 1908, nr 149, s. 3. Rydholm (1967). —
-LJUS. ljus från styrbordslanterna. Kustångaren från Göteborg är på ingående, och du ser det gröna styrbordsljuset. TurÅ 1949, s. 205. —
-MÄRKE. jfr märke, sbst.1 1. Styrbordsmärken utgöras af koniska, enfärgade bojar .. röda eller svarta. 2NF 31: 133 (1920). —
-REGEL. benämning på den för sjövägs- o. kappseglingsreglerna numera gemensamma regel som innebär att en båt som seglar för babords halsar skall hålla undan för en som seglar för styrbords halsar. SohlmanSjölex. (1955). —
-SIDA. ett fartygs högra sida, styrbord (sett från aktern); särsk. i uttr. på styrbordssidan, till höger (om sig), på högra sidan. Rålamb 10: 9 (1691: på). Kursen å sjögående ångfartyg skall anges sålunda, att fartyget å sin styrbordssida skall föra en grön och å sin babordssida en röd lanterna. Lang FinlSjör. 2: 123 (1910). —
(I a β) -VAKT.
1) på örlogsfartyg: vakttjänstgöring på styrbords sida; äv. konkretare, om pass av sådan vakttjänstgöring. Vi på styrbordsvakten hade just slutat vår middag. Nylander Sjöfolk 3: 3 (1912).
2) på örlogsfartyg, om den grupp av det vakthavande manskapet, som har till uppgift att göra vakttjänst på styrbords sida (o. som i ä. tid ansågs förnämare än babordsvakten); motsatt: babordsvakt. Styrbordswakten är den förnämsta wakten, hwilken commenderas af den äldsta wakthafwande Officer. Dalman (1765). —
Spalt S 13487 band 31, 1993