Publicerad 1997   Lämna synpunkter
SULFON sulfå4n, r.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[liksom eng. sulphone, fr. sulfone av t. sulfon, till SULFUR efter mönster av KETON. — Jfr SULFONAL, SULFONERA]
kem. organisk, mycket beständig, neutral svavelförening (med formeln RSO2R, där R betecknar en kolväterest, använd i läkemedel o. tekniska produkter, t. ex. färger). Blomstrand OrgKemi 23 (1877). Från en brasiliansk by med 10.000 spetälska har .. 4.000 patienter kunnat skickas hem smittofria, sedan de behandlats med sulfoner. ST 6⁄2 1950, s. 4.
Ssg (kem. o. med.): SULFON-AMID03~02. (ss. antibakteriellt läkemedel använd) svavelförening med kväve (innehållande den kemiska gruppen -NH2SO2). Flygare tål ej sulfonamid. Risk för syrebrist i hjärnan. SvD 27⁄3 1940, s. 4. Gerhard Domaghs .. upptäckt i början på 30-talet av sulfonamidernas antibakteriella verkningar. Fåhræus LäkH 3: 253 (1950).
Ssgr (med.): sulfonamid-behandling. jfr behandling 2 e. Bergstrand SvLäkS 303 (1958).
-preparat. preparat (se d. o. 2) innehållande l. bestående av sulfonamid(er). NordMed. 1941, 1: 554.

 

Spalt S 14502 band 32, 1997

Webbansvarig