Publicerad 1997 | Lämna synpunkter |
(numera föga br.) svavel. — jfr JÄRN-, OXI-SULFUR. Sulphur, ej det vanliga svaflet (enligt 1600-talsfilosofen P. Gassendi), utan en flytande, luktande, oljaktig, brännbar substans, tjenande som en gluten till det torra pulverartade ämnet. Ehrenheim Phys. 1: 131 (1822). Oxiderade kroppar, A. Oxider .. B. Oxidhydrater .. Sulfurer. Berzelius ÅrsbVetA 1828, s. 182. Lindskog o. Zetterberg (1981).
-OLJA. av återstoden vid pressning av oliver gm extraktion med kolsvavla erhållen olja. VaruförtTulltaxa 1: 377 (1912). Av pressåterstoden (efter pressning av oliver) utvinnas oljor av lägre kvalitet, såsom sulfurolja och helvetesolja. VaruhbTulltaxa 1: 71 (1931).
SULFURISK, adj. [jfr fr. sulphurique (varav eng. sulphuric)] som innehåller l. består av svavel, svavelhaltig, svavel-. Hiärne Förb. 17 (1706). En stinkande Sulphurisk hafsdimma. SvMerc. V. 4: 38 (1760). Vid foten af bärgen ligga flere heta sulphuriska källor. (Bladh o.) Hornstedt 139 (1784).
Spalt S 14503 band 32, 1997