Publicerad 1998   Lämna synpunkter
SUMAK sɯma4k (sùmack Dalin (1854)), sbst.1, förr äv. SUMACK l. SMACK, sbst.6, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(schmach 1637—1870. schmack 1756—1815. schmak 1877, 1894. smach 1640—1936. smachtte 1560. smack 1582—1936. smak 1578, 1927—1936. sumach 1578—1956. sumack (-cq) 1762—1936 (: sumackväxter). sumak (-c) 1798 osv. summach 1739)
Etymologi
[sv. dial. smack, mjölon(ris); jfr d. sumak, smak, mht. sumach (t. sumach, sumack, schmack), mlt. smacke, sumak, nl. sumak, smak, sumach, eng. sumac, sumach, ffr. sumac (fr. sumac), mlat. sumac, sumach; av arab. summāq, sannol. lån av syriska sum(m)aqa, (blod)röd, syftande på färgen på växtens frukt]
1) bot. om växt (träd l. buske) tillhörande den i södra Europa inhemska familjen Anacardiaceae; särsk. om (arter av) släktet Rhus Lin. (särsk. arten R. coriaria Lin.). Hr Bielcke gaf til Academien en Rus el(le)r Summach, som han sade vara växter på norra sidan om en mur. VetAP 1: 92 (1739). Smack, Sumack, Läderswärta, Lat. Rhus coriaria .. är et litet färgträ, som wid Färgerier och Läder-beredningar mycket brukas til mörk färg. Orrelius 359 (1797). Rhus coriaria. Sumak .. Bladen, söndermalna, utgöra ett till garfning och färgning mycket användt ämne. Scheutz NatH 297 (1843). Björkman 1007 (1889; om R. cotinus). Rhus, sumak. De flesta arterna ha stora, mångpariga blad, liknande askens. Den mest odlade, R. typhina, hjortsumak .. har mjukludna skott och blad. HantvB I. 3. 1: 70 (1935). Ett stycke slätmark i mitten var övervuxet med utslagen sumach, som lyste upp med sina röda blommors sken. Moberg Nybygg. 238 (1956). — jfr GIFT-, RÖNN-SUMAK.
2) koll. l. ss. ämnesnamn om pulveriserat ämne l. stoff framställt av torkade o. söndermalna blad o. kvistar av olika arter av växtsläktet Rhus Lin., i sht förr använt till garvning l. färgning, förr äv. med medicinell anv., i Orienten äv. använt ss. krydda; särsk. i uttr. äkta sumak, om garv- l. färgämne av R. coriaria Lin., oäkta sumak, om garv- l. färgämne framställt av annan art än R. coriaria Lin. Forssell Hist. II. 1: 19 (i handl. fr. 1560). Om barnet förmykit vpkastar .. modren taghe j sin mun, litet Kumin och Sumach och tugga thet til at giffua barnet. BOlavi 169 a (1578). (Export till Finland år 1637:) Schmach .. tunnor .. 27. OxBr. 11: 730 (1637). Swart färgades med vittriol och Miöhlbärs-ris, hwilket senare brukas i stället för Utlänska Smack (Sumach eller Rhus). Linné Öl. 10 (1745). Sumak, Smack är de groft malna eller sönderstampade bladen, qvistarne och smågrenarne af åtskilliga arter Rhus, serdeles Rhus coriaria, som planteras på Sicilien, i Spanien, Portugal och Illyrien. Almström Handelsv. 353 (1845). Nisbeth (1870: äkta). Oäkta Sumack är vanligen Tyroler-Sumack. (Ekenberg o.) Landin (1894). Sumach gör lädret ljust och mjukt. TT 1894, K. s. 68. Sumack .. är ett äfven i vårt land för garfnings- och färgningsändamål mycket användt material. Därs. 1899, K. s. 52. Sumak har förut nämnts som färgämne och spelar dessutom i orienten en viss roll som krydda, men den viktigaste användningen är dock till garvning. Simmons Jönsson 497 (1935).
3) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) oeg., om växten Arctostaphylos uva ursi (Lin.) Spr., mjölon; förr äv. (särsk. i uttr. svensk sumak) om ett ur växten framställt garv- l. färgämne. Mjölonris .. Pulvret säljes stundom under namn af Svensk sumach. Åkerman KemTechn. 2: 112 (1832). Schmak eller svensk sumach erhålles genom att till mjöl mala det vanliga mjölonriset. Cnattingius 123 (1877, 1894). Västerb. 1926, s. 255 (om växten). Svensk sumack kom från Småland och de småbönder, som hade malning av sådan till biinkomst, plägade komma körande med sina lass till de skånska färgerierna. Sahlin SkånFärg. 180 (1928).
Ssgr: A: (1) SUMAK-ART. (sumak- 1908. sumaks- 1912) bot. jfr art 8 a α. SvSlöjdFT 1908, s. 32. —
(1, 3) -AVKOK~02 l. ~20. (sumak- 1871. sumaks- 1845) (förr) jfr avkok 2. Almström KemTekn. 2: 547 (1845). (Efter tvättning) garfvas skinnen .. på hårsidan med sumackafkok. AHB 52: 48 (1871). —
(1, 3) -BETA. färg. o. garv. beta (se beta, sbst.1 a, b) beredd av sumak. AHB 38: 28 (1869). —
(1) -BLAD. Malm Roberts Arund. 257 (1939). —
(1) -BUSKE. (sumak- 1927 osv. sumaks- 1797) Orrelius 359 (1797). Lönnarna stodo i scharlakan och guld, sumakbuskarna i blodrött. Bengtsson Linklater JuanAmer. 131 (1931). —
(1, 3) -EXTRAKT. (sumak- 1894—1948. sumaks- 1871) (förr) jfr extrakt 2. AHB 52: 21 (1871). Äfven förekommer i handeln ett koncentreradt vattenafkok på Sumack under namn af Sumackextrakt, som .. har .. användning inom garfverier och färgerier. (Ekenberg o.) Landin (1894). SvIndKal. 1948, TillverknReg. s. 414. —
(2) -GARVNING. GrafUppslB 726 (1951). —
(1, 3) -LAG. jfr lag, sbst.2 1, o. -avkok. Hirsch LbGarfv. 273 (1898). —
(1, 3) -LUT. (förr) jfr lut, sbst.2 1, o. -avkok. AHB 52: 42 (1871). —
(1) -LÖV. Sandburg Dikt. 189 (1934). —
(1) -SLÄKTE(T). bot. växtsläktet Rhus Lin. Rebau NatH 2: 124 (1879). —
(1) -TRÄD. Ossiannilsson Tigerh. 12 (1908). —
(1) -VAX. (sumak- 1894 osv. sumaks- 1900) växtvax som erhålls från frukt o. blad av vissa sumakarter, särsk. av (den i Japan, Kina o. Ostindien förekommande) växten Rhus succedanea Lin. (Ekenberg o.) Landin 933 (1894). VaruhbTulltaxa 1: 73 (1931). —
(1) -VÄXT. Jönsson Gagnv. 368 (1910).
B: SUMAKS-ART, -AVKOK, -BUSKE, -EXTRAKT, -VAX, se A.
Avledn.: SUMAKERA, v. (†) till 1, 2: behandla (ngt) med sumak. För att sumachera 100 skålp. gods, låter man 20 skålp. bästa sumach en halftimma koka i 100 kannor rent flodwatten. Schrader HbFärgk. 2: 80 (1833). Så snart .. ett tygstycke blifvit torrt, är det färdigt att andra omgången sumacheras. Packer HbFärgare 115 (1840).

 

Spalt S 14510 band 32, 1998

Webbansvarig