| Publicerad 1998 | Lämna synpunkter |
SUPERLATIV sɯ3perlati2v, äv. sup3-, äv. 400~1 (superlati’v Weste (1807), -i’v Dalin (1854)), r. l. m. (Weste (1807) osv.), äv. (i bet. 2) n. (JHKellgren (1788) i 2Saml. 7: 136, osv.); best. -en, ss. n. -et; pl. -er (Lindströmer ItGr. 34 (1803) osv.), ss. n. äv. = (ÅbSvUndH 63: 176 (1942) osv.). Anm. Ordet förekommer tidigast alltid o. stundom ännu ngn gg i den latinska formen superlativus. Molander Förespel 19 (1753). Hallström UngdNov. 17 (1895, 1923).
1) språkv. om den tredje l. högsta jämförelsegraden hos adjektiv l. adverb, som anger att den i ordet uttryckta egenskapen vid anställd jämförelse förefinnes i högsta grad (äv. kallad relativ superlativ) l. (utan att direkt jämförelse anställes) i högsta tänkbara l. i mycket hög grad (äv. kallad absolut superlativ); äv. om det böjningssuffix l. den omskrivna form som anger denna grad. Superlativ bildas medelst böjningssuffix eller ombildning. ’Med största nöje’ är exempel på absolut superlativ. Följande Adjektiver hafwa irregulära Komparativer och Superlativer. Lindströmer ItGr. 34 (1803). Längst är superlativen av Lång och Länge. Weste FörslSAOB (c. 1817). Undvik superlativer, de bara försvaga intrycket! Richert Minn. 104 (1929). Relativ och absolut superlativ. Thorell SvGr. 67 (1973).
2) i utvidgad anv. av 1; särsk. ss. uttr. för begeistring l. högsta beröm o. d., ofta liktydigt med: de (allra) högsta lovord o. d.; särsk. i uttr. tala om ngn i superlativer, lovorda l. prisa ngn starkt; i sht i pl. JHKellgren (1788) i 2Saml. 7: 136. De sparade inte på superlativer i sin beskrivning av vilka fördelar Ryssland kunde dra av denna koncession. Hildén Michajlovič När 205 (1933). Om Herzls person talade han i superlativer, som han eljest undvek under samtalet. Ehrenpreis Liv 258 (1946). Slösa med superlativer. SvHandordb. (1966). — särsk. (numera mindre br.) om högsta graden (av ngt). Knorring Skizz. I. 2: 120 (1841). Jag umgicks för ett tiotal år sedan i en familj, som, utom pluringar, egde en dotter, hvilken mitt känsliga sinne snart fann vara ett superlativ af alla kvinliga behag. Virén Skizz. 93 (1890).
-BILDNING. abstr. o. konkret. Rydqvist SSL 2: 448 (1860). —
(1, 2) -SJUKA. om tendens att i sitt språk överdriva bruket av superlativer. Stilen belastas med en viss superlativ-sjuka, som föga harmonierar med ett ämne som framför allt tycks kräva nyansering. ÅbKristHum. 1964, s. 239. —
-SUFFIX. Rydqvist SSL 2: 572 (1860). —
Spalt S 14593 band 32, 1998