| Publicerad 2000 | Lämna synpunkter |
SVÄRMERI svær1meri4, n.; best. -et, äv. -t; pl. -er (SynodA 243 (1707) osv.) ((†) -en BrefSwärm. 1 (1706), Nordberg C12 1: 585 (1740)).
om handlingen att svärma, svärmande.
1) (†) motsv. SVÄRMA 5: festande l. svirande l. rumlande o. d.; äv. med särskild l. enbart med tanke på stoj l. buller l. oväsen o. d. HH XXXIII. 2: 122 (1549). Wij (dvs. G. II A.) .. haffua förbuditt .. att inge studenter .. skole någon mootwillighet bedrijfue medh dryckenskap, suärmerij, pärlemänte, agerende, fänsters utslående, eller något annet, som een erligh student, den sine studie achte bör, icke wäll ahnståår. Annerstedt UUH Bih. 1: 106 (i handl. fr. 1613). (Hon) hölt Kroghuus / Medh Swärmerij och annat suus. Olffson Christiern 17 (1644). (Vaktmästaren och vaktkarlarna skall ej tillåta), at af Fångarne, eller elljest må föröfwas något swärmerij, dryckenskap och dubblande. SthmStadsord. 2: 363 (1714). Svärmeri .. (dvs.) Buller, gny, galenskap, owäsende. Schultze Ordb. 5224 (c. 1755). Ända til verkeligt svärmeri öfvergående yppighetsbegär. LBÄ 18: 61 (1798). Nordforss (1805). — jfr NATT-SVÄRMERI.
2) (†) motsv. SVÄRMA 6: tumult l. upplopp l. uppror o. d. Att .. (G. I) wille .. personliga talandes widh almogan stilla theres vprorske sinne the hade sigh företaget till thet swermery som the sporde begynt wara i Stocholm. Svart G1 99 (1561). Verelius Index 248 (1681).
3) motsv. SVÄRMA 7: svärmande, svärmiskt l. överspänt l. exalterat tänkande l. tänkande som ger uttryck för svärmiska l. överspända l. fantastiska känslor l. idéer (som icke begränsas l. ledes av förnuftet o. vanl. icke leder till l. kombineras med handling); (överspänt) drömmeri l. fantasteri; brist på sans l. förnuft; överdriven hängivenhet l. begeistring (för ngn l. ngt). Förundrer oss icke lijtid att Jören Pedersson .. icke haffuer med mere achtsamhett bestältt samme ärende, vthan j siit swärmerij rwsett åstadh, och inthett mere achtedt huad han giortt haffuer. HFinlH 8: 319 (1555). Detta Phantasiens spel .. öfvergår så lätt hos häftiga caracterer til svärmeri. Höijer 4: 157 (1795). Förstånd utan inbillningskraft är platthet, inbillningskraft utan förstånd är svärmeri. Geijer I. 5: 27 (1810). Hon böjes lätt och honom följer, / Förglömmande, till slut, de svärmerier, / Som en gång genombäfvat hennes bröst. Sätherberg Blom. 2: 38 (1844). Barnsliga svärmerier, om en evig verldsfred. KrigVAH 1885, s. 119. Det svärmeri för de isländska sagorna, som under 1600-talet varit så starkt. Schück VittA 4: 3 (1935). KRGierow i 3SAH LXXI. 1: 17 (1962). — jfr ANTIK-, DYGDE-, KÄNSLO-, NATT-, NATUR-, ORDENS-, REVOLUTIONS-, SKÖNHETS-, VÄNSKAPS-SVÄRMERI. — särsk.
a) motsv. SVÄRMA 7 a: romantisk förälskelse (på avstånd o. utan l. med endast svagt erotiskt innehåll); äv. om förhållandet att två personer av motsatt kön hänger sig åt sådant svärmande tillsammans. Oansedt mitt långwariga swärmeri, och fast än jag så länge warit beröfwad det nöje, at se den, för hwilken mitt hjerta brunnit, och ännu brann af kärlek och wördnad; hade jag ännu den ansigtes ställning i minne, som jag högst älskade. Ekelund Fielding 239 (1765). Och fått invid hennes sida / försjunka i ljuft svärmeri. Virén Skizz. 164 (1890). Hela charmen i det otillåtna svärmeriet dunstar bort i samma ögonblick, som de två älskande betrakta sig som blivande makar. Lamm StrindbgDram. 1: 400 (1924). SvOrdb. (1986). — jfr MÅNSKENS-, SOMMAR-, UNGDOMS-SVÄRMERI. — särsk. dels i konkretare anv. (särsk. dels om svärmiskt uttalande l. musikstycke l. sceneri som inbjuder till svärmeri, dels (o. numera bl.) om enskilt fall av svärmande), dels (o. i sht) konkret, om den person som är föremål för svärmeriet. Fastän ingen punkt här (vid Jönköping) kan uppletas, som ej erbjuder en både ypperlig och omvexlande tafla, är det dock, i samma höjd .. med staden, man bör välja sin ståndpunkt, för att riktigt njuta en bland naturens skönaste svärmerier. Crusenstolpe Mor. 1: 119 (1840). Strängaspel ur strömmen hörs, / Kyska, skära melodier, / Knappt en lärka störa törs / Neckens vackra svärmerier. CVAStrandberg 1: 130 (c. 1850). Leende hörde hon på alla hans svärmerier. Lundquist Gontscharow Obl. 282 (1887). (Hon) blef .. alla de unga frihets- och konst-entusiasternas hemliga svärmeri. Lundegård Prom. 1: 119 (1893). När jag träffade dig, hade jag haft många små svärmerier, men ingen allvarlig lidelse. Quiding Hvidehus 226 (1899). Han var hennes stora svärmeri. SvHandordb. (1966).
b) motsv. SVÄRMA 7 b, i fråga om religiösa idéer l. läror l. handlingar o. d.: handling l. idé l. tanke som ger uttyck för att man svärmar; särsk. i fråga om irrlärighet; äv. konkretare, om ngt (t. ex. idé l. lära l. rörelse) som är uttryck för svärmande. (Utlåtande om) kirckegårdz wigning eller annat sligt Swermerij. G1R 14: 431 (1541). Emedhan thenne Disputation förkastade thet Calwiniske Swermerij, bleff hon vtaff alle fromme och rättsinnige för godh känd och låsin. Schroderus Os. I. 2: 333 (1635). Författaren synes aldeles hafwa kommet från första och rätta frågan .. at Prästerskapet skulle kunna mindre werka mot det Pietistiska Swärmeriet. Wallquist EcclSaml. 1—4: 79 (1788). Ungefär hundra år senare (1768) uppkom i Lillhärrdal ännu en andlig rörelse, känd under namn af ”svärmeriet”. De väckta, som kallades ”läsare”, togo afstånd från alla världsliga nöjen och sammankommo i stället för att höra uppläsning af bibeln och Luthers skrifter. TurÅ 1908, s. 43. En del av förnyelsens ädla kraft spilles bort på ofruktsamma svärmerier. Andræ Herdabr. 118 (1937). Fromt svärmeri. Harlock (1944). — jfr RELIGIONS-SVÄRMERI.
Spalt S 15433 band 33, 2000