| Publicerad 2000 | Lämna synpunkter |
SYFTEMÅL syf3te~må2l, n.; best. -et; pl. =.
1) (†) motsv. SYFTA, v.1 3 a, SYFTE, sbst.1 3, 4: mål (se MÅL, sbst.5 2). Bespottar’n har sig föresatt / Mordpilar på mig skiuta. / Jag satter är til syftemål. Scherping Cober 1: 61 (1734). Och på sitt syftemål, bevingad af sin fjäder, / Emellan fogorna af Raymonds vapenkläder / (pilen) Intränger. JGOxenstjerna 5: 224 (c. 1817).
2) (†) motsv. SYFTA, v.1 3 b, SYFTE, sbst.1 4, om riktningspunkt l. riktpunkt vid mätning i terräng. Tavaststjerna Topogr. 8 (1807). För hvarje station (införes) instrumentets och syftemålets höjder .. i en Tabell. Alreik Landtm. 511 (1843).
3) (†) motsv. SYFTA, v.1 4, SYFTE, sbst.1 5 b: mål (se MÅL, sbst.5 3); äv. i uttr. ha sitt syftemål på ngt, ha ngt ss. mål för sin färd. At Riga war Flemmingens syftemål. Nordberg C12 1: 71 (1740). Den 13 (september) anlände en courier, att (ryske amiralen van) Dessen gått till sjöss och ofelbart hade dess syftemål på Carlskrona. Tersmeden Mem. 6: 229 (c. 1790).
4) i bildl. anv. av 1—3: syfte (se SYFTE, sbst.1 7) l. mål (se MÅL, sbst.5 6). Ha ngt som (l. till) syftemål, förr äv. ha l. ställa sitt syftemål på ngt. Syftemålet med (förr äv. av) ngt. Brenner Pijn. Föret. (1727). Thetta upbrått som hafver sitt syftemåhl på .. at få fram the svåraste landets förrädare. HSH 3: 232 (1743). Dalin Arg. 1: 42 (1754: ställas på). Spekulativ filosofi, hvars syftemål är sträng vetenskap hör icke till de lägre läroverkens gebit. Sprinchorn PedUtsk. 13 (i handl. fr. 1804). Syftemålet af all stafning är att läsaren må obehindradt och lätt känna ordets betydelse. Linnerhielm 2Br. XIV (1805). Af de grundsatser jag här framställt följer, at vid organisationen af en Stats Krigs-system, böra strategiska syftemål hafva företrädet. KrigVAH 1827, s. 220. Syftemålet med denna uppsats är nu att fästa såväl hembygdsforskningens som museimännens uppmärksamhet på den egendomliga sporadiska företeelse i vårt land, som dessa nattvardspoletter utgöra. Rig 1941, s. 57. Det har med tiden uppstått en synnerligen riklig mängd av olika skogstypssystem vilka delvis tjäna något olika syftemål. Ymer 1950, s. 78. Kulturen 1960, s. 4. — jfr BI-, HUVUD-SYFTEMÅL.
5) [utgående från 4] (†) i fråga om ngns önskan l. intresse l. strävan o. d.; i uttr. ngns större syftemål stannar på ngn, i fråga om val mellan kandidater till prästämbete: ngns majoritet föredrar l. väljer ngn. Forsamblingens större söfftermåhl stannar på denne mannen. VDAkt. 1724, nr 266.
-FÖRESTÄLLNING. i sht filos. jfr föreställning 11 b o. -begrepp. Syftemålsföreställningen eller föreställningen om det tillstånd, som genom viljeyttringen skall inträda. Larsson Psyk. 41 (1896). Appetitus är en mekanisk orsak .. men den har formen av en syftemålsföreställning. Dens. Spinoza 97 (1931). —
-FÖRNIMMELSE. i sht filos. jfr förnimmelse 2 o. -begrepp. Boström Propæd. 78 (1859). Motivet, en lustbetonad syftemålsförnimmelse af något ännu icke förverkligadt, som man vill förverkliga, eller af något, som man vill hindra. 2NF 32: 495 (1921). —
-LÖS. som saknar syftemål, syfteslös; jfr lös 17, äv. ss. adv. SvT 23 ⁄ 9 1852, s. 2. Är du blott slumpens ymnighetshorn, / gjutande evigt en varelseström / syftemålslöst genom ändlösa rum? Fröding 3: 125 (1894).
Spalt S 15512 band 33, 2000