Publicerad 2002   Lämna synpunkter
SÖD, sbst.3, r. l. m. l. f. (PrivSvStäd. 3: 732 (1591), Ihre (1769)), äv. n. (Schultze Ordb. 4670 (c. 1755)); best. -en; pl. -er (PrivSvStäd. 3: 732 (1591), Ihre (1769)); pl. best. söderna (UpplDomb. 5: 221 (1599), Lind (1749)); södren (UHiärne 2Anl. 199 (1706), HushBibl. 1755, s. 175) l. , sbst.2, r. l. m. l. f. (Carlén TatS 1: 119 (1866), Fröding Kusinbr. 78 (1883)); best. -en; pl. = (VDP 1680, s. 252); -ar (Sahlstedt (1773), SockenbeskrHäls. 101 (1790); -er (Œdman Bahusl. 305 (1746), Barchæus LandthHall. 25 (1773)); -r (Spegel 465 (1712: Sör-gap), Rothof 117 (1762)).
Ordformer
(sö 1680 (: söö, pl.)1883. söd 15911769)
Etymologi
[fsv. söþer, fgutn. soyþr, sv. dial. sö(d), tacka; liksom fvn. sauðr, får, get, nor. sau, får, got. sauþs, offer, till SJUDA]
(†) boskap (se d. o. 3); särsk. o. i sht: småboskap; i sht i pl.; äv. i individuell anv., om boskapsdjur, särsk.: får. Theris boskap, hester och söder. PrivSvStäd. 3: 732 (1591). Medh Swijn eller andre Söders j hwset gödhande. Rudbeckius MemQvot. 94 a (1640). Då (dvs. om det ej ledes av kärlek) är wårt lijf en ork-lös Död, / Wår hog en Dröm, wij sielf en söd. Columbus (SVS) 1: 37 (1674). Södher och boskap(e)n måste heela Sommaren på .. (hemmanets) ägor sökia sin Fordomskap (dvs. föda). Hälsingerun. 1980, s. 90 (1682). Herdarna fördela hela Hiorden uti Får och Lamb, som består af Wädrar eller Baggar, Tackor eller Sör, Gumsar eller Giällbaggar, Spä Lamb och års Lamb. Alströmer Får. 1 (1727). Nu delas Södren i 3 delar. 1. Delen består af kalfwar och Fäwäningar .. 2 I Qwigor och Stutar .. 3 i Oxar och Koer. Dahlman Reddej. 17 (1743). Herrliga mö! / Ack, hvilka läppar! / Skäggstrån som käppar / Dum som en sö! Fröding Kusinbr. 78 (1883).
Ssgr (†): A: SÖD-SKATT. (söd- 1642. söde- 1631. söder- 1632) boskapsskatt, boskapspenningar. UpplDomb. 1: 82 (1631). RP 9: 68 (1642).
B: SÖDA-LEVERNE, se C.
C: SÖDE-LEVERNE. (söda- 1674. söde- 16741768) fäaktigt, svinaktigt leverne. (Ateister) synda .. theruthi, at the nyttia eller bruka sin förnufftige Siäl och förstånd lijtet eller alzintet, hwilket the vthi ett Södelefwerne, och meer än som vthi een Swinachtigh, wildh och oskiäligh Wällusts träck instoppat och nedhgrafwit hafwa. Sylvius Mornay C 2 a (1674). Han och Karin bruka icke sin Salighetsmedel, vtan föra ett Söde-lefwerne, hwilket mig ängslar. VDAkt. 1768, nr 111.
-SKATT, se A.
D: SÖDER-SKATT, se A.
E: SÖR-GAP. gap (se gap, sbst.1 3) l. öppning i mur l. gärdsgård o. d. varigenom småboskap kan passera. Spegel 465 (1712). Ligger ey giärdslegård nider, utan är gap å gårde, bötes tre öre .. är ett gap så stort, at fä kan gå därigenom, hwilket kallas Sörgap, tå bötes tre marker, och skadan åter. Abrahamsson 435 (1726).
Avledn. (†): SÖDAKTIG, adj. fäaktig (se d. o. 2). Sylvius Mornay 282 (1674). En part meniskor ähro så Södachtig i förstond och lefverne att dhe föga veta giöra åtskillnadh när dhe sofva eller ähro vakna. Polhem ESkr. 3: 17 (c. 1710).

 

Spalt S 16484 band 33, 2002

Webbansvarig