Publicerad 2002   Lämna synpunkter
TAFS taf4s, sbst.1, r. l. m. (Sahlstedt (1773) osv.) ((†) n. Landsm. 1926, s. 40); best. -en (ss. n. -et); pl. -ar (ss. n. =).
Ordformer
(tafs (-ff-) 1689 (: Tafsknytning) osv. tavs 1920)
Etymologi
[sv. dial. tafs, taffse (Hof DialVg. 289 (1772)); jfr d. tavse, tavs, nor. tafs (äv. ombildat till tjofs), o. tafse tygremsa, lapp, klut; avledn. av det ord som föreligger i sv. dial. tave, nor. dial. tave, lapp, klut, ulltott, möjl. identiskt med det fvn. binamnet tafi (i så fall sannol. eg.: trashank); samhörigt med nor. dial. tava, slita o. släpa utan resultat, gå mödosamt o. sakta, hantera ngt så att det slits l. rispas, famla o. d.; möjl. besläktat med fvn. tefja, hindra, uppehålla, o. i avljudsförh. till TÖVA. — Jfr AV-TAFSA, TAFFLA, v.2, TAFSA, sbst. o. v., TAFSER, TAFSIG]
liten tofs l. tufs av trådar l. fibrer, i sht av hår l. ull l. garn (särsk. om sådan tofs osv. som sitter fast vid ngt l. utgör avslutning av ngt); äv.: för särskilt ändamål tvinnad l. på annat sätt iordninggjord ända av tråd o. d., i sht för fästande av ngt vid ngt, snodd, lina; särsk. (fisk.) för fästande av krok l. drag l. bete vid rev: kort o. stark lina av annat material l. annan dimension än revens (jfr KÄNSA); förr äv. om skaft på fiskkrok; förr äv. dels liktydigt med: (vid huvudet fastsittande) lugg (se a), dels, i ssgn HÖ-TAFS, om knippe av jämförelsevis grova strån, tapp. (Gösen) fångas .. med krokar, utagnade med fiskebetar, och med sina tafsar fästade wid ena långref, 2 el. 300 famnar lång. Broman Glys. 3: 596 (c. 1740). Tafsen, eller så til sägande, skaftet på (gädd)Kroken, är af bockhorn en god half aln långt, med en liten knapp på ändan. VetAH 1755, s. 208. De enkle trådarne .. drogos (vid repslagning) .. igenom ett hol .. Att draga taffsen igenom detta .. hål var ett hjul af 6 alnar diameter, som 8 karlar gingo nakne inuti och trampade. Ferrner ResEur. 199 (1760). (Sv.) En tafs hår, (eng.) A tuft of hair. Widegren (1788). För roffiskar äro tafsar af wirad messingstråd i alla afseenden fördelaktigast. UpprFiskaren 59 (1847). Virket (i tafsflottar) sammanhålles .. av en lång kätting, försedd på var 60:e cm. med 45 cm. långa tafsar .. vilka fästas i stockarna genom kilar. HbSkogstekn. 395 (1922). Harlock (1944; på pisksnärt). Parling FrVildm. 154 (1995). — jfr GIMP-, HÅR-, METREVS-, MÄSSINGS-, SLANT-TAFS m. fl. — särsk.
a) i uttr. ge ngn l. få på tafsen, förr äv. ge ngn ett slag på tafsen, ge ngn resp. få (kännbar) tillrättavisande l. straffande luggning l. örfil l. hurril o. d.; numera bl. i allmännare l. bildl. anv., i fråga om (eftertrycklig l. kännbar) tillrättavisning l. uppsträckning l. kritik l. motgång o. d. Jag dig rättnu ett slag på tafsen ger. CIHallman 355 (1779). ”Här kommer att bli trifligt!” ropade nu ett halft dussin åkardrängar. ”Ge dom på tafsen, Sam!” Backman Dickens Pickw. 1: 11 (1871). I en föregående tävling hade föreningen ”Loke” fått på tafsen, aderton mål mot fyrtiotvå. Jansson 103:an 38 (1921). Olle Carlström målaren som fick på tafsen hemma i Stockholm i fjol därför att han ställde ut sig själv, med skägg och allt, på affischen till en utställning. DN(A) 15 ⁄ 11 1964, s. 11.
b) [jfr sv. dial. få tafs och snoe på ngt] (†) i uttr. få tafs (och snoe) på ngt, bildl., få reda (se REDA, sbst.1 7 c) på ngt, få klarhet i ngt. Nu tror jag at jag fått tafse på huru platinabeläggningen göres. Berzelius Brev 9: 83 (1813). Granlund Ordspr. (c. 1880).
Ssgr: TAFS-FLOTTE. (numera föga br.) om en med hjälp av en lång kätting försedd med ett antal med jämna mellanrum i kättingen anbragta tafsar sammanhållen flotte (se flotte, sbst.2 2), i vars stockar tafsarna blivit fästa. Tafsflottar och buntade flottar användas stundom (för havsflottning) men äro icke tillräckligt säkra. HbSkogstekn. 411 (1922). SAOL (1973).
-KNUT. Tafsknut, (dvs.) knut med dragögla för fastgöring av tafskrok. SvFiskelex. (1955).
-KNYTNING. särsk. (†) om knytning av tofsar l. fransar. Rudbeck Atl. 2: 325 (1689).
-KROK. fisk. fiskekrok (avsedd att bli) försedd med fastsittande tafs. Rosen GrönaK 21 (1940). Tafskrok, (dvs.) fiskekrok som är spetsig i övre änden (saknar ögla o. är ej flatslagen). Tafskrokar användas främst för tillverkning av krok med fastsittande tafs samt flugor. SvFiskelex. (1955).

 

Spalt T 66 band 33, 2002

Webbansvarig