Publicerad 2003   Lämna synpunkter
TAPISSERI tap1iseri4 l. 0104, förr äv. TAPETSERI, sbst.2, n.; best. -et, äv. -t; pl. -er (Tegel E14 140 (1612) osv.) ((†) = E14R 1561, 1: 211 b, RP 7: 316 (1638); -n KlädkamRSthm 1599, s. 31 a).
Ordformer
(tapeseri- i ssg 1852 (: Tapeseri-silke). tapesseri (-sz-, -ij) 1546—1562. tapesterij 1561. tapetseri (-(t)tz-, -tzs-, -ij) 1551—1936. tapetzier, pl. 1614. tapetzrij 1553 (: Tapetzrijväffvere)—1594. tapidzerij 1560 (: tapidzerijväfvare)—1562. tapiserier, pl. 1788—1852. tapisseri (-sz-, -ie, -ij) 1558 osv. tapitzeri (-tt-, -ij, -y) c. 1560—1568. tappesier- i ssg 1557 (: tappesierväfvare). tappesseri 1583. tappestri 1562. tappetzerj 1635. tappisserier, pl. 1704 (: sijlf tappisserier). tappisterin (-ijnn), pl. 1599. tappistri 1562)
Etymologi
[jfr t. tapetzerei, ä. t. äv. tapisserey, eng. tapissery (i ä. eng. äv. tapisry, tapissary o. d.); ytterst av fr. tapisserie, avledn. av tapissier, tapetserare (jfr TAPETSERARE) l. avledn. av tapis, duk, matta, av ffr. tapis, av ett vulgärlat. tappetium, motsv. senlat. tapetium, av gr. ταπήτιον, dimin.-bildning till τάπης, (se TAPET); formerna med -ets-, -etz- (i sv. o. t.) sannol. av it. tapezzeria, tapisseri, av fr. tapisserie (se ovan), med anslutning till TAPETSERARE, TAPETSERA, TAPET; formerna med -its- sannol. kontaminationer av tapisseri (o. d.) o. tapetseri (o. d.); med avs. på formerna med -st- jfr eng. tapestry (se TAPESTRYMATTA)]
1) (förr) (broderad, mönstrad l. figurprydd) vävnad (i bl. a. flamsk teknik l. haute lisse-teknik) använd till väggbonad, duk, möbelbeklädnad o. d.; gobeläng; tapet (se d. o. 1); äv. om tillverkning av sådan vävnad (ss. konstform). Silckes garnn till tapesserij — 2 pund. SjötågR 1546. Besynnerligen en, som kan göre sköntt anstrack, item en som veffver tapetzerij. G1R 22: 262 (1551). TullbSthm 1562 (av läder). Uti alla gator i Staden och emellan gattumunnarne woro kostelige tapetserier upslagne, däruppå de Swenske och Trojaniske Historier författade woro. Tegel E14 140 (1612). (Trots bristen på inhemsk tapettillverkning) fortfor .. tapetseriet att under 1600-talet intaga sin gamla hedersplats, om denna än delades med andra lättare stoffer. HT 1898, Öfvers. s. 63. Medan .. (under 1600- o. 1700-talen) i det mondäna Europa det flamländska tapisseriet med utomordentlig skicklighet alltmer övergår till en med tavelmåleriet besläktad naturefterbildning bibehåller den norska bildväven helt sin textila ytkaraktär. Kulturen 1947, s. 16. — jfr SAMMETS-TAPISSERI.
2) (heltäckande) broderi (med garn l. pärlor), oftast utfört med korsstygn på gles väv (stramalj); äv. abstr., om handlingen att brodera tapisseri. Den artigaste af dessa skapnader til ofvannämnde ändamål (dvs. till penntorkare) har synts oss vara, en fjäril sydd med märkstyng (tapisserie) på hårduk. MagKonst 1831, s. 40. Jag besåg eldskärmen närmare, och upptäckte en Davidsharpa .. Derjemte såg jag på gröngräset en utslagen Psalmbok, och till och med läsliga, stora ord, utdragna ur Syrach; allt utfördt i tapisseri. Almqvist AMay 62 (1838). Till tapisseri användes stramalj (hålduk) med större eller mindre hål, beroende på arbetets beskaffenhet. Det sys efter färglagda, rutade mönster. Hubendick FlickLek. 262 (1879). På den ena taburetten .. ligger en båge med uppspänt tapisseri. Smith RoyalSuéd. 57 (1921).
Ssgr (i allm. till 2): TAPISSERI-AFFÄR. Idun 1887, nr 1, s. 6. Standarden på tapisseriaffärernas lager av mönster visar en långsamt uppåtgående kurva. Form 1953, Ann. s. 256. —
-ARBETE~020. sömn. särsk. konkret; jfr arbete (10 o.) 11. MagKonst 1835, s. 29. Vid allt tapisseriarbete bör alltid mönstret sys först, innan botten ifylles. Langlet Husm. 905 (1884). Samtidigt (med skulpterandet) gjorde .. (A. Maillol) de mest förtjusande tapisseriarbeten med garn som han själv färgat. Stiernstedt Vollard KonsthM 160 (1938). —
-BOD. (numera föga br.) jfr bod, sbst.1 3. Filosell- och tapisserisilke säljes endast i tapisseribodar, likaså virksilket. Berg Handarb. 7 (1873). Linder Tid. 60 (1924). —
-BUTIK. (numera föga br.) NJournD 1860, s. 94. Cannelin (1939). —
-BÅGE. (numera föga br.) broderbåge. Tamburbroderiet kan ej utföras på annat sätt, än att uppspänna tyget i en tapisseribåge. Berg Handarb. 45 (1873). Auerbach (1915). —
-GARN. Almström Handelsv. 464 (1845). —
-HANDEL. jfr handel, sbst.2 11 b ε. SvT 20 ⁄ 1 1852, s. 4. —
-MÖNSTER. sömn. SthmModeJ 1855, s. 79. Till kopiering af tapisserimönster betjenar man sig af i små rutor upplinieradt papper, s. k. rutpapper. Berg Handarb. 13 (1873). —
(1, 2) -NÅL. nål med avlångt öga o. trubbig spets. Tapeszerij nålar 3 dusin — 3 stÿffwer. SjötågR 1546. Sys broderiet över räknade trådar i tyget, använder man tapisserinål utan udd. StSyHandarbB 92 (1972). —
-SILKE. sömn. silke använt till tapisseriarbete. Almström Handelsv. 488 (1845). Tapisseri- eller Schattérsilke användes företrädesvis till korsstingsbroderi på silkesstramalj. Berg Handarb. 7 (1873). —
-STYGN l. -STYNG. sömn. Arbetet (med pärlbroderi) verkställes på stramalj med enkla tapisseristing. Hubendick FlickLek. 268 (1879). —
-SÖM. sömn. Araminta och jag läsa om dagen mycket tillsammans, så ofta nöjen ute och tapisserisöm hemma tillåta. Almqvist AMay 83 (1838). Vanlig tapisserisöm eller korsstygn å stramalj tarfvar egentligen icke någon beskrifning, då en hvar som blott sett ett sådant arbete bör kunna eftergöra det. Langlet Husm. 965 (1892). —
(1) -VÄVARE. (†) tapetvävare. G1R 24: 30 (1553). MeddSlöjdF 1886, s. 27 (1577).
Avledn. (till 2): TAPISSERIST, m.//ig. [bildning till TAPISSERI efter mönster av sådana yrkesbeteckningar som CHARKUTERIST, MEJERIST, SPECERIST] (numera föga br.) person som yrkesmässigt sysslar med tapisseriarbeten l. förestår tapisseriaffär. Verkligt skicklig Tapisserist som föreståndare för högt uppdriven Broderiaffär, sökes. SvD(A) 9 ⁄ 7 1934, s. 13.

 

Spalt T 457 band 34, 2003

Webbansvarig