Publicerad 2004   Lämna synpunkter
TENA te3na2, sbst.3, r. l. f.; best. -an; pl. -ar (AktsamlKungsådreinst. 38 (1552), BygdFolk 1: 195 (1927: tenarna, pl. best.) osv.) l. -or (Broman Glys. 3: 266 (c. 1730) osv.); förr äv. TENE, r. l. m.?
Ordformer
(förr äv. th-. ten- (-een-) i ssgr 1552 (: theen lagh)—1955 (: Tenled). tena c. 1730 (: Tenor, pl.) osv. tenar (-ee-), pl. 1552, 1927 (: tenarna, pl. best.) osv. tene 1820 (efter prep.)—1827 (ss. uppslagsord). tene- (-ee-) i ssgr 1552 (: theenefiiske), 1949 (: tenetåg) osv.)
Etymologi
[fsv. tena, f.; jfr sv. dial. tena, mjärde, fvn., nor. teina, dets., ä. dan. tene, got. tainjô, korg, fht. zienna, dets.; eg.: flätverk av grenar; avledn. av TEN, sbst.2]
burliknande fångstredskap.
a) fisk. (ryssjeliknande) fiskeredskap (tillverkat av vidjor o. d.) för fångst av i sht lax; mjärde l. tina (se TINA, sbst.); äv.: inre rum i ryssja (jfr FISK-HUS 2). Offuan för den Moby ligger en ffårs .. der haffue de en laxe gård med 2 theenar. AktsamlKungsådreinst. 38 (1552). I Storforssen fiskades med tenor och ljustrar, som kastades .. (i) strömmen. NorrlS 1—6: 106 (1799). (I maj) börjar (lax)fisket med ’flodnoten’, och .. (i) juli utsättas ’tenarna’, ett slags spetsiga korgar, i fallen. BygdFolk 1: 195 (1927). Tena (dvs.) ’andra fiskhuset i ryssjan’. Kornhall SydsvFiskn. 234 (1968). Tenorna har oftast två ingångar som leder till agnet och en svältkammare dit hummern söker sig då den .. inte kommer ut samma väg som den kom in. SvD 30 ⁄ 9 1982, s. 19. — jfr LAX-, SPRÖT-TENA.
b) (numera bl. i skildring av ä. förh.) redskap (byggt av käppar l. bräder o. d.) för fångst av i sht bäver. Broman Glys. 3: 266 (c. 1730). Tenorna byggas såsom ett litet hus i 1 1/2 alns quadrat, utaf tjocka och stadiga bräden. Nordholm Djurf. 35 (1749). Bäfvern fångades .. (förutom i nät) i slagjärn eller .. i ett slags ryssjor eller tenor, förfärdigade af grofva käppar. Modin GTåsjö 205 (1916). Han fångade ekorrar i tenor .. (dvs.) små fyrkantiga lådor där luckan slog igen med hjälp av en bit rev och en stentyngd. Widding Major. 210 (1969).
Ssgr (till a): A: TEN-AGN. (tene-) jfr agn, sbst.1 1 a. Under sensommaren fiskas (bl. a.) berggylta .. för att saltas ned till teneagn. SvD 30 ⁄ 9 1982, s. 19. —
-DRAG. (†) (abstr. o.) konkret: (fiske medelst) tena som drages i vattnet. Ten-drag brukas om våren åt lax-öring .. hvarmed fångas någon enda då och då. VetAH 1751, s. 284. Möller (1790; abstr.). Heinrich (1814). —
-FISKE. (ten- 1857—1892. tene- 1552) (numera bl. mera tillf.) (plats för) fiske medelst tena. NorrlS 1—6: 8 (1552). Tiden då tenfisket .. börjat. Cederström Fiskodl. 116 (1857). NorrlS 1—6: 9 (1892). —
-LAG. [jfr E. Lidén MeijerbArk. 1: 19 ff. (1937)] (†) anläggning för tenfiske. Så haffuer hånåm .. wariid efftter latiid .. ad byggie en .. bygning wiid siitt egid land .. såm ær ett theen lagh. AktsamlKungsådreinst. 37 (1552). —
-LED. (numera föga br.) öppning l. ställe i rinnande vatten avsett för l. använt till nedsättning av tena l. tenor (för laxfångst); jfr led, sbst.3 2 a. Öpningen emellan tvänne kistor, som plägar kallas Ten-led, efter tenorna der skola insättas. VetAH 1752, s. 15. SvFiskelex. (1955). —
-TÅG. (tene-) tåg för tena. (Man) oljar eller tjärar skinn och tenetåg. Hasslöf SvVästkustf. 272 (1949).
B (numera bl. tillf.): TENE-AGN, -FISKE, -TÅG, se A.

 

Spalt T 790 band 34, 2004

Webbansvarig