Publicerad 2004 | Lämna synpunkter |
TEORB te1orb4, r. l. m.; best. -en; pl. -er; förr äv. THEORBA, r. l. f.
mus. typ av luta (se LUTA, sbst.1 1) med tio l. fler bassträngar i kvintföljd fästa i egen skruvlåda i halsens förlängning o. löpande utanför greppbrädan, basluta. Ware sig Cittra, Fiol, Tiorb, Bandor eller Lutha. SvTMusF 1930, s. 59 (1663). Til thesz Koen lärer vppå Theorben slå, / Rät tå så wil jag tig förgiäta. Weise 311 (1697). Stora Bas-Lutor kallas Theorba, har 14 til 16 Chorsträngar. Hülphers Mus. 82 (1773). (Lutan) bildar .. (under renässansen) en familj av flera storlekstyper, av vilka de största, basinstrumenten, kallades theorber. Jeanson o. Rabe 1: 96 (1927). Aftonens solist .. trakterar både luta, teorb och barockgitarr och ägnar sig mest åt renässans- och barockmusik men även svensk folkmusik. DN 7 ⁄ 6 2000, s. C4.
Spalt T 837 band 34, 2004