Publicerad 2004   Lämna synpunkter
TERIAK te4riak1 (the`riak Weste (1807), tèriack Dalin (1854)), r. l. m. (OPetri 3: 301 (1530) osv.) ((†) n. Forsius Phys. 276 (1611), SAOL (1923)); best. -en (ss. n. -et); pl. -er; förr äv. T(E)RIAKELSE, r. l. m. (TullbSthm 5 ⁄ 6 1581, Sparrman ÅmVetA 1790, s. 6) l. n. (Lemnius Pest. 19 (1572; uppl. 1917), IErici Colerus 1: 155 (c. 1645)); best. -en resp. -et; pl. -er.
Ordformer
(terakelss 1555. teriack (th-, -j-, -ch) 1638 (: Teriachzörtt)—1928. teriak (th-, -ij-, -j-, -aa-, -c) 1629 osv. teriakelse (th-) 1572—1755. theriakilse 1538. thiriach 1642. threiakelse 1640. thryakels 1588. thryakelse 1588. thyriakelse 1601. tiriak (th-, -que) 1611—1690. tiriakelse c. 1645. trakilsze 1548. treackels 1563. treackelse (-ch-, -ss-) 1563—1640. treakel c. 1850. treakels (-ells) 1578 (: Treakells t(un)nor)—c. 1613. treakelse (th-, -ss-) 1540—1759. treckelsze 1622. trehackelse 1736. treåchell 1573. treåkelse 1557. triackelss 1539. triakels (-ij-, -c-) 1535—1749 (: triakels-månglare). triakelse 1572—1902. triakuls 1560. trijackelsse 1637. trijhackelsse 1637. trijhakelsse 1637. träackell 1558—1573. träackels 1573. träackelse (-ch-, -ss-) 1543 (: träackelsses fatt)—1762. träakels 1640. träakelse (-ss-) 1543—1653. träaker 1619. träakilse 1558. träckelse 1672 (: Boskapsträckelse). trähackelse- (-ää-) i ssgr 1661 (: Träähackelse Tunnor), 1755 (: trä-hackelse kakor). trähakelse 1564. träjakelse 1628. tyriack 1530—1582. tyriak 1642)
Etymologi
[fsv. treakilse, träakerse; jfr nl. teriaak, t. theriak, eng. theriac, fr. thériaque, it. tiriaca; av lat. theriaca (mlat. äv. thyriaca, thiriaca), motgift mot djurgift, av gr. ϑηριακή, substantivering av ϑηριακός, som hänför sig till vilda djur, adj. till ϑηρίον, vilt djur, dimin.-bildning till ϑήρ; för former på -s (l. -else med anslutning till vbalsbst. på -else) jfr mht. o. ä. t. triakers (ä. t. dreiackers, triackes), där -s kan utgå från en gen.-form. — Jfr DINOTERIUM, TERIOMORF]
(förr) om läkemedel (l. motgift) bestående av många, varierande ingredienser o. använt ss. universalläkemedel; äv. mer l. mindre bildl.; jfr MITRIDAT. Venedisk teriak, om teriak med stort anseende som tillverkades i Venedig. Jesu Christi mandom war en rätt Tyriack .. emoot thet eeter och forgifft som dieffwulen hade menniskione inblåst. OPetri 3: 301 (1530). Then Ormen Tyrus, thär aff Triakelse warder giordt. Lælius Bünting Res. 1: 66 (1588). Muskåtabloma och Triakelse brukat, wärmer then kålla Maga, om thet drickes medh Wijn. Månsson Ört. 7 (1628). Theriaker tagas in at swetta på. Linné Diet. 2: 179 (c. 1750). Den, som bestjäl kungen eller allmogen, hänger han. Galgen är hans teriak mot allt ondt. Rydberg Vap. 270 (1891). Teriak .. utgör en blandning av lakrits, myrra, saffran, zittverrot, kardemumma, valerianarot, gentianarot och angelikerot, som med honung formas till ett tjockt mos. Gentz Lindgren 297 (1940). Så sent som 1984 fanns teriak att köpa på svenska apotek, då det ingick i Hjärnes testamentes droppar — ett receptfritt laxermedel. Apoteket 1991, nr 1, s. 3. — jfr BOSKAPS-TERIAK. — särsk. (†) om (preparat av (roten från)) medicinskt verksamma växter, i sht Glycyrrhiza glabra Lin., lakrits (se d. o. 3) o. det därav framställda preparatet, lakrits (se d. o. 2). TullbSthm 1536, s. 132 b (om kalmus). Lakrits fick han köpa hos handelsmannen, det var ju ett beprövat medel, själva de gamles teriak. Hultenberg Hamsun MarkGröd. 1: 218 (1918).
Ssgr: A: TERIAK-BÖSSA. (teriak- 1679. teriakelse- 1623) (†) behållare för teriak; jfr bössa 1 a. JBureus i 2Saml. 4: 79 (1623). Några hundrade Terijaak byssor af bleck. BoupptSthm 1680, s. 496 b (1679). —
-ESSENS, -KRÄMARE, se D. —
-VATTEN. (teriak- 1675—1889. teriakelse- 1739) (förr) lösning framställd av l. innehållande teriak; jfr teriaks-essens. Voigt Alm. 1675, s. 11. Björkman (1889).
B (†): TERIAKELSE-BÖSSA, se A. —
-FAT. (teriakelse- 1543. teriakelses- 1543) jfr fat 1 o. -tunna. Träackelsses fatt för en halff marck fattitt. TullbSthm 23 ⁄ 7 1543. TullbSthm 8 ⁄ 11 1543. —
-KRÄMARE, se D. —
-TUNNA. tunna med l. för teriak; jfr -fat. TullbSthm 21 ⁄ 8 1578. Träachelse tunnen sadhe han sigh hafwe fåt af enn båsman. 3SthmTb. 2: 387 (1599). SthmStadsord. 1: 148 (1661). —
-VATTEN, se A.
C (†): TERIAKELSES-FAT, se B.
D (förr): TERIAKS-ESSENS. (teriak- 1852. teriaks- 1698—1756) essens (se d. o. II a) framställd av l. innehållande teriak; jfr teriak-vatten. ApotT 1698, s. 24. ÖoL (1852). —
-KRÄMARE. (teriak- 1940. teriakelse- 1582. teriaks- 1616—1828) person som yrkesmässigt sålde teriak; jfr krämare 1. Man skal wachta sigh för oöffuade och oskickeliga klåpare och Treakelse krämare. PErici Musæus 2: 341 a (1582). I synnerhet på marknader utbjöds .. (teriaken) från öppna stånd av s. k. teriakkrämare. Gentz Lindgren 304 (1940). —
-ÖRT. [jfr t. theriakskraut] om växten Valeriana phu Lin., kattvänderot; äv. om växten Valeriana officinalis Lin., läkevänderot. Franckenius Spec. D 4 a (1638). Mest bekant är Apotheks-vendelroten, allmän Valeriana .. äfven kallad Theriaksört. Torén Rebau o. Hochstetter 66 (1851).
Avledn. (†): TERIAKALISK. som innehåller l. kan användas ss. teriak. Holmberg 2: 898 (1795). Ekbohrn (1904).

 

Spalt T 851 band 34, 2004

Webbansvarig