Publicerad 2004   Lämna synpunkter
TERMIT tærmi4t, sbst.1, m. l. f. l. r.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[liksom t. o. fr. termite sannol. av eng. termite, av senlat. termes (gen. -itis), trämask, ombildning (trol. efter lat. terere, (sönder)riva) av lat. tarmes, dets.]
insekt av ordningen Isoptera (vars arter företrädesvis bildar samhällen o. lever i tropiska o. subtropiska områden o. är kända för att (orsaka skada gm att) äta trä(virke) o. d.); ofta i pl.; jfr MYRA, sbst.2 1 c. Ekelund Kal. XV (1821). De förhatliga termiterna, dessa vita myror, vilka med sina skarpa käkar gnaga sönder papper, kläder, virke, ja hela hus. Hedin Pol 2: 409 (1911). Termiter .. lever i samhällen, sammansatta av olika kaster, i första hand primärt vingade könsdjur samt ovingade, sterila s.k. soldater och arbetare. DjurVärld 2: 419 (1961). — jfr ARBETAR-TERMIT. — särsk. i jämförelser, med tanke på termiters förmåga att göra (smygande o. underminerande) skada. Vips kom en bomb in i grannens hall och blåste bort stora rummet. Garderobsdörren föll ihop som äten av termiter. Brunner SvVill. 107 (1987). Korrupta personer, som liksom termiter äter upp och förstör det demokratiska samhället. Expressen 4 ⁄ 11 2001, s. 22.
Ssgr: A: TERMIT-ART. jfr art 8 a α. 1Brehm III. 2: 142 (1876).
-BO. jfr bo, sbst.1 8, o. -hus, -hög, -stack. Schulthess (1885).
-BONING. (numera bl. tillf.) jfr boning, sbst.1 2. Tornformiga Termitboningar .. antingen bildande spetsiga, enstaka käglor .. eller flera sammanhängande rader. Boheman ÅrsbVetA 184748, s. 87.
-DROTTNING. jfr drottning 3 o. -hona. SAOL (1900).
-GÅNG. jfr gång III 1 d; äv. oeg. Sjöstedt Storv. 32 (1911). Särskilt är det ledsamt att se de sannskyldiga termitgångar elektriker gör i omsorgsfullt bilat timmer. Thurell VårdTrähus 155 (1975).
-HONA. (numera bl. mera tillf.) termitdrottning. En Termit-hona .. lägger öfver 86,000 ägg. Thomson Insect. XIV (1862).
-HUS. särsk. (†): termitbo; jfr hus 1 i. Berlin Lsb. 132 (1852).
-HÖG. (numera bl. mera tillf.) (högt o. stort) termitbo. FoFl. 1907, s. 266.
-KOLONI. jfr koloni 6 a. Holmström Ström NatLb. 4: 114 (1852).
-KULLE. (numera bl. tillf.) jfr kulle, sbst.3 3. Verd. 1891, s. 35.
-SAMHÄLLE~020. jfr samhälle 5 a. Thorell Zool. 2: 369 (1865).
-SOLDAT. jfr soldat 3 b. Reuter LägrDjSjälsl. 2: 67 (1888).
-STACK. termitbo; jfr stack, sbst.1 3. I en .. termitstack är en beständig werksamhet, liksom hos myrorna, då det alltid är något att förbättra, utwidga eller tillbygga. Holmström Ström NatLb. 4: 116 (1852).
B: TERMITO-FIL. [jfr eng., fr. termitophile; bildat av termito-, ssgsform av lat. termes, o. -FIL] zool. i sht i pl., om små djur som (parasitärt) lever i termitbon. 2NF 28: 904 (1919). 2SvUppslB 29: 46 (1954).

 

Spalt T 872 band 34, 2004

Webbansvarig