Publicerad 2004   Lämna synpunkter
TERZIN tærtsi4n l. tærsi4n, r. l. m.; best. -en, pl. -er.
Ordformer
(tersin 1889—1915. terzin 1889 osv. terzine 1845—1885. terzinen, sg. best. 1811 osv. terziner, pl. 1821 osv.)
Etymologi
[jfr t. terzine, eng. terzina; av it. terzina, avledn. av terzo, tredje (jfr it. terza rima, terzin[dikt], eg. tredje rim), av lat. tertius, dets. (se TERTIA, adj.)]
metr. strof (se d. o. 2) bestående av tre rader (jfr TERZETT 2); äv. o. i sht om versmått där varje strof består av tre rader (vanl. femfotade elvastaviga jamber) med rimflätningen aba, bcb, cdc osv. i ett godtyckligt antal strofer o. med avslutningen yzy z l. yzy zz. Terza Rima eller Terzinen .. lånar sitt mystiska rimsystem till uttryck af ett sinne, som dväljes bland djupa och underbara föreställningar. Phosph. 1811, s. 553. Med sonett menas en af fyra strofer, två kvadernarer .. och två terziner (treradiga strofer) bestående dikt. VLitt. 3: 5 (1902). I denna natt, då London står i lågor, / jag läser Dantes hamrade terziner / om det av Gud fördömda släktets plågor. Österling ÅrFl. 142 (1947).
Ssg: TERZIN-DIKT. PHallström i 3SAH 24: 293 (1912).

 

Spalt T 919 band 34, 2004

Webbansvarig