Publicerad 2004   Lämna synpunkter
TERTIA tær4tsia, adj. oböjl.
Etymologi
[jfr t. tertia; ytterst av lat. tertia, f. av tertius, den tredje, till tres, tre (se TRE). — Jfr TERS, sbst.1, TERTIAL, TERTIAN, sbst.1, 2 o. adj., TERTIANIT, TERTIARIE, TERTIÄR, adj., TERTZNELL, TERZETT, TERZIN]
(numera mindre br.)
1) som utgör den tredje i ordningen. Primus Theologiæ Lector skall underwisa Gymnasisterne uti 3: tia och 4: ta Clasze. Skolordn. 1724, s. 19. Uppdelningen i prima, sekunda, tertia och frivillig kraft motiverades ursprungligen av att kraftstationerna i allmänhet arbetade separat och att kraftleveranserna fullgjordes från lokala kraftstationer. SEN 42: 19 (1947).
2) om vara l. varusort o. d., med mer l. mindre tydligt framträdande tanke på en indelning i olika kvalitetsklasser: som är av l. tillhör den tredje kvalitetsklassen l. sorteringen. Ullen af Fårens buk och ben .. kallas tertia sort. PH 5: 3114 (1751). I Antwerpen samma år (dvs. 1874) gick tertia furuplank 3 x 9 upp till 350 francs. Koch Timmerd. 90 (1913). Staden bjuder ut .. (lägenheterna i rivningshusen) som sekunda eller tertia lägenheter och med det bestämda beskedet, att huset när som helst kan bli moget för rivning. SvD(A) 30 ⁄ 10 1934, s. 10.
Ssgr: (2) TERTIA-MASSA. (numera föga br.) En lägsta kvalitet har man i s. k. kvistmassa .. också kallad tertiamassa, som dock duger gott till grovt omslagspapper. SvSkog. 1083 (1928).
(1) -VÄXEL. [jfr t. tertiawechsel] (förr) om tredje exemplaret av en i flera exemplar utfärdad växel; jfr ters, sbst.1 11. Jungberg (1873). SAOL (1973).

 

Spalt T 912 band 34, 2004

Webbansvarig