| Publicerad 2004 | Lämna synpunkter |
TERS tær4s, sbst.1, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er (Polhem Brev 64 (1711) osv.), äv. (numera bl. tillf.) -ar (HovförtärSthm 1716 A, s. 1545, Månsson Rättf. 2: 356 (1916)); l. (numera mindre br.) TERTIE tær4tsie, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er, äv. att hänföra till sg. tertia (Forsius Phys. 88 (1611) osv.); l. (numera bl. i bet. 8—11, 13) TERTIA tær4tsia (tä`rrtscha Dalin (1854)), r. l. f.; best. -an; pl. (i bet. 13) -er (se ovan) ((†) = BoupptSthm 1685, s. 1086 b, Bil.).
1) (i sht om förh. inom romersk-katolska kyrkan) tidebön som läses l. sjungs vid dagens tredje timme (kl. 9). Prästen skall sjunga ottesången, så primen, så messan, så tersen. KyrkohÅ 1905, s. 157 (om förh. under medeltiden). De kanoniska tiderna fastställdes genom Benedikt av Nursia (på 500-talet) .. Prim, ters, sext och non kallades de smärre tiderna (horae minores) i motsats till de övriga tiderna (horae majores). Hellerström Liturg. 157 (1932). Den liturgiskt enklaste formen har de små tidebönerna. Så består t ex tersen av 1) en hymn, 2) några psaltarpsalmer (osv.). 2SohlmanMusiklex. 5: 622 (1979).
2) mus. tredje tonen i en diatonisk skala; äv. om dels intervallet mellan denna ton och första tonen (grundtonen), dels motsv. intervall mellan andra toner i sådan skala. Forsius Phys. 88 (1611). Om Claveret stämmes med rena terser, quarter och quinter, så (osv.). VetAH 1743, s. 282. C och e bilda en terz; äfvenså d och f. Bauck 1Musikl. 1: 19 (1864). E är tersen till c. Möller LbMus. 21 (1880). Redan huvudtemat i första satsen (av Berwalds ”Sinfonie singulière”) .. har en egenartad karaktär: det utgöres av en serie av terser .. staplade över varandra. 3SAH LXXVI. 2: 163 (1968). Tersen har fått en särställning inom västerländsk musik framför allt som byggsten och konstruktionsprincip inom treklangsharmoniken. NE (1995). — jfr DOMINANT-, MOLL-TERS. — särsk. i uttr. stor resp. liten ters, om intervall på 2 resp. 1 1/2 heltonsteg. Londée Kellner 24 (1739). En .. melodi, som i början lemnar i ovisshet om dur eller moll, tills stor terz inträder. Norman MusUpps. 11 (1880). Den tredje (klockan i Uppsala domkyrka) .. klingar som d en liten ters högre; den fjärde .. ljuder som f, således ännu en liten ters högre. Nyblom Minn. 1: 64 (1904). I treklangen utgör tersen karaktärston: stor ters ovanför grundtonen ger durklang, liten mollklang. BraBöckLex. (1980).
3) mus. i orgel: stämma som anger femte övertonen (två oktaver plus en stor ters) till den anslagna tonen, tersstämma, tersregister. Qvint, terz och blandade stämmor kunna antingen intoneras så starka, som principalstämmorna eller äfven något svagare. Drake Töpfer 196 (1850).
4) fäkt. vid fäktning: ställning l. vapenläge l. parad utgörande den tredje av de åtta traditionella ställningarna inom fäktning; äv. om stöt l. hugg från tersläge, särsk. i uttr. stöta en ters; äv. (vard.) i utvidgad anv., om slag l. knuff l. stöt o. d. Brasck FörlSon. D 2 a (1645). Fächta med blotta quarter och wanskaplige tierser. MennanderBr. 3: 704 (1743). Han .. såg sin motståndare stöta en gammalmodig terz. Almqvist GMim. 3: 164 (1842). Qvart och qvint äro de inre paraderna, ters och sekund de yttre. Balck Idr. 3: 425 (1888). (Sabel)huggen äro lodräta .. vågräta — inhugg (kvart) och uthugg (ters) — samt sneda. 2NF 9: 216 (1908). Kristian Henriksen fick sig en tärs .. så att han blev liggande på planen. IdrBl. 23 ⁄ 9 1935, s. 2.
5) spelt. i kortspel, särsk. piké: svit om tre på varandra följande kort i samma färg. Mont-Louis FrSpr. 158 (1739). Sequence-korten (i piket-spelet) utgöra, om tre eller fyra af dem följa i ordning efter hvar .. annan, en Ters eller en Quart. Düben Talism. 4: 8 (1817). Om man (i kortspelet jass) i en färg på hand har 3 på hvarandra följande kort .. kallas det Ters. HbiblSällsk. 1: 200 (1838).
6) (ngt vard.) om den tredje supen i ordningen. Sjöberg SthmHeml. 255 (1844). Tag dig en terz nu, och se glad ut, ska’ du få dig en kotlett! Strindberg RödaR 318 (1879). Kräftan får ej ro i magen / Förr än tersen blifvit tagen. Jacobson Solregn 88 (1890). Munnen full med halvkvick svada och magen full med lunch och middag och helan och halvan och tersen. Johnson GrKrilon 210 (1941).
7) om den tredje nivån vid uppdelning av en enhet i ett visst antal underenheter; jfr PRIM, sbst.2 7.
c) (numera föga br.) en sextiondel av en sekund (se SEKUND, sbst.2 2). VetAH 1744, s. 140. Denna konstellation (av planeterna Mars, Jupiter o. Venus) varar .. 8 minuter, 14 sekunder, 49 terzer. Topelius Fält. 5: 324 (1867). Det går 60 terser på en sekund. Norman GossLek. 311 (1878). Av kaldeiskt ursprung är .. indelningen av timmen i 60 minuter, dennas indelning i 60 sekunder och .. den nu ej längre brukliga indelningen av sekunden i 60 tertier. Kulturen 1954, s. 12.
8) (tertia) [jfr motsv. anv. av t. tertia; av lat. classis tertia] (numera bl. ålderdomligt l. arkaiserande) om tredje klassen i skola, särsk. läroverk l. realskola. Skolordn. 1724, s. 22. Tertias lärare, den förfärlige magister Guldbrand. Blanche Bild. 3: 12 (1864). Tertian i katedralskolan .. kunde beräknas bli .. överfylld, 80—90 elever. Samuelsson HALärovUpps. 290 (1952). — jfr REAL-TERTIA.
9) (tertia) (numera mindre br.) stilgrad i storlek mellan mittel (se d. o. II 4) o. text (se d. o. 3); särsk. i sådana uttr. som tertia antikva, tertia fraktur. Rudbeckius MemQvot. 78 a (1634: Tertia Fractwr). Bengtsson SvStilgjut. 108 (i handl. fr. 1639: Tertia Antiqua). En del af I. Imnelii Boktryckeri, bestående af Fraktur-Stil: Tertia, Mittel, Cicero, Corpus och Petit .. försäljes å härvarande Bok-Auktions-Kammare. DA 1824, nr 199, s. 8. Tertia, typgrad på 16 punkters kägel. Namnet .. anses härleda antingen från att det var den tredje uppifrån av då brukliga typgrader eller därifrån att detta var ungefär den typgrad som användes till Schöffers bibel år 1462, vilket betyder att det var den tredje typstorlek som kom till användning för bibeltryck efter Gutenberg. GrafUppslB (1951). Poppius o. Jansson Journ. 79 (1959).
10) (tertia) (numera föga br.) om tredje kvaliteten l. sorteringen av en vara. Tredje sorten (ull, dvs.) Tertia, tages på buken oc under halsen. Nyrén KlädFabr. 29 (1783). Tertia .. näst sämsta slaget af för utskeppning sorterade bräder. Ekbohrn (1904).
11) (tertia) [delvis elliptiskt för TERTIA-VÄXEL (se TERTIA, adj.)] (numera mindre br.) tertiaväxel. Björkman (1889). SvAffärslex. (1948).
12) [jfr motsv. anv. av eng. tierce] (†) fat rymmande en tredjedel av det engelska rymdmåttet pipe o. oftast motsv. ca 159 liter (42 gallons); äv. dels ss. måttsangivelse, dels med inbegrepp av innehållet i sådant fat. 1. Tiers Muskaden wijn. BoupptSthm 1672, s. 666 b, Bil. Åkar Löhn för en Tiers Win ättika 28 (öre). HovförtärSthm 1728, s. 1398. (Taxa för) En Tertz at nedlägga 6 öre k:mt. PH 6: 3879 (1755). Hos Hr Isaac Hentzell finnes nyligen inkommen extra fin Matolja, Oliver .. samt Winättika på Tersar, til billigaste priser. GT 1787, nr 62, s. 4. Taxa 18 ⁄ 3 1791, s. 2.
13) (tertia, tertie) (om förh. på 1500- o. 1600-talen) om vanl. ss. kompakt fyrkant formerad stridsenhet vid infanteriet, urspr. omfattande en tredjedels armé. Fryxell Ber. 6: 174 (1833). Tilly .. ryckte .. fram med sina sexton stora tertier, som utgjorde centern. Topelius Fält. 1: 23 (1853). Tertie .. kallades .. den slutna formering af infanteri .. som användes hufvudsakligen af spanjorerna och som kunde innefatta ända till 3,000 man. 2NF (1919).
(2) -FLÖJT. mus. flöjt som är stämd en (liten) ters högre än en vanlig flöjt. DA 1825, nr 228, s. 3. —
(4) -GARD. fäkt. gard (se d. o. I 2 b) med vapnet i tersläge. LednHandterHugg. 1841, s. 6. I sabelfäktning är tersgard den vanliga gardställningen. NFSportlex. 3: 556 (1940). —
(2) -KVART-ACKORD. mus. om omvänt septimackord, i vilket septimackordets kvint är grundton o. ters, kvart o. sext över denna ingår. Miklin Marpurg § 14 (1782). —
(2) -KVART-SEXT-ACKORD. (numera föga br.) terskvartackord. Mankell Lb. 131 (1835). Ekbohrn (1904). —
-LÄGE.
1) mus. till 2, i ackord: läge (se d. o. 8) med tersen placerad överst; äv.: läge med tersen som lägsta ton. Bauck 1Musikl. 1: 105 (1864). Söderholm Harmonilära 17 (1959).
(3) -REGISTER. mus. tersstämma; jfr register II 2. Londée Kellner 66 (1739). Hülphers Mus. 311 (1773). —
(2) -SLÄKTSKAP~02 l. ~20. [jfr t. terzverwandschaft] mus. om relationen mellan ackord l. ackordfunktioner vars grundtoner befinner sig på en stor l. liten ters avstånd från varandra; jfr släktskap 2 d. SohlmanMusiklex. (1952). —
(4) -STÖT. fäkt. stöt från tersläge; jfr -hugg. LednHandterHugg. 1841, s. 12. KrigVAT 1902, s. 154. —
(7 b) -UR. (förr) om (tidtagar)ur som mäter (sextion)delar av sekund. Hazelius Artill. 128 (1833; om ur som mäter halva sekunder). Ters-ur .. (dvs.) Ett ur med 3:ne visare, en för minuter, en för sekunder och en för terser. KonvLex. (1865). Som det var tävlan så försigick alltsammans med rasande fart och med tersuret som pådrivare. Wallander KnäppKanin 187 (1984).
B (till 9; numera mindre br.): TERTIA-KÄGEL. ConsAcAboP 2: 16 (1654). De stilar Schöffer först gjöt, voro på Tertia-kegel. Fahlgrén Boktr. 13 (1853). —
Spalt T 908 band 34, 2004